goksnarehistoria.blogg.se

En blog för alla som är intresserade av Göksnåres historia

Mer om skräddaren

Publicerad 2013-08-30 16:51:07 i Allmänt,

Pehr Öberg var från Magön och hans fru från Skaten. Hon ingår i Roines släktträd. Enligt honom slutade de livet i Forsgrund, nån som vet var det ligger ? Inte ens Roine , kartfantasten, vet.
Pehr har tydligen varit arbetare i Ängskärs hamn.
I helgen tänkte jag ta en liten tur vid Husakällan och kolla, ursprunget till byns namn kanske finns här.
Nån som har lust att hänga på ?

Skräddarbostad

Publicerad 2013-08-26 18:34:20 i Allmänt,

Tittade lite mer i husförhörslängderna igår. Kan skräddaren Pehr Öberg ha bott på vårat ställe ? Han flyttade in till Göksnåre 1787 och därifrån 1791. Just 1791 är ju det första året för vår långa rad av skogvaktare på vårt ställe. Tyvärr finns inga uppgifter om varifrån Per Öberg kommer eller vart han flyttar. Det tål att undersökas på Landsarkivet och i Lövstaarkivet.

byanamnets ursprung

Publicerad 2013-08-22 22:49:32 i Allmänt,

Nu är jag äntligen nåt på spåren. Efter kontakt med en antikvarie på ortnamnarkivet i Uppsala verkar det klarna. De visste inte heller men med lokala uppgifter från byn som jag kunde nämna verkar det gå att få ihop pusslet. Den spännande upplösningen kommer inom kort.

Guckusko

Publicerad 2013-08-15 11:17:56 i Allmänt,

Läste igår i en gammal etymologisk ordbok att ordet guckusko kommer från gökens läte: guck-ku. Det är väl passande då guckuskon borde kunna vara Göksnåres "byblomma"
Däremot har troligen inte namnet Göksnåre ursprungligen något med gök att göra. Mer om detta kommer...

Göksnåres historia har kommit till 16- och 1700-talen

Publicerad 2013-08-12 20:42:57 i Allmänt,

I början av 1600-talet började den långa brukseran i Leufsta under de Geer.

I förvärvet av bruket ingick även skatterätten för traktens bönder dvs de blev skattskyldiga till bruket istället för till kronan.

Han köpte även upp många hemman bla i Hållnäs vilket gjorde bönderna till sk frälsebönder.

Svedjebruk förbjuds för att gynna produktionen av träkol.

Skatten till bruket betalades i träkol.

Hela traktens basnäring utöver fisket och det magra och steniga jordbruket blev att producera träkol.

Vissa tider var en stor del av skogarna hårt överutnyttjade. För att producera ett ton tackjärn (0,13 m3 dvs ungefär 50x50x50 cm) krävdes ca 4,5 m3 träkol och till det krävdes ca 10 m3 ved.

1707-09 var nödår i trakten och 1710-11 kom pesten.

1718 skedde kolböndernas sammansvärjning då man protesterade mot priset på träkol.

Vid rysshärjningarna 1719 bränns hela bruket utom kyrkan ner.

Den del av ryska flottan som härjade här hade 21 galärer (en galär var ca 30 m långa med 20 par åror samt segel och kunde ta 20 hästar med ryttare samt 100-200 man) samt 12 mindre båtar.

Sammanlagt bestod styrkan av ca 5000 man.

21 juli brändes Forsmarks bruk.

Man stannade över natten på Larskär.

Efter att ha rundat Hållnäshalvön gick man iland i Fagerviken där röjningarna in över byar och bruk vidtog.

Sägnen säger att bland många andra byar ska även Malen ha bränts. Byn ska ha haft hela 18 gårdar innan ryssarna kom. En trolig uppkomst till denna tro är de stensättningar som finns där och som troligare är gravfält av betydligt äldre datum.

1700-talet kännetecknas av en stor befolkningsökning.

 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela