goksnarehistoria.blogg.se

Under medeltiden innebar landhöjningen att alla byar var tvungna att skapa nya fiskeplatser långt ifrån bolbyn, dessa har senare utvecklats till egna byar.

Landhöjningen gör att havsviken in till Göksnåre grundar upp och blir ofarbar.

Öster om ”Genvägen” mot sommarstugorna ligger Båthusfjärden.

På en karta från 1780 ser man att den sitter ihop med Boviken (nu Handviken)

Då detta ligger på Göksnåre bys ägor är det högst troligt att Göksnåre tidigare haft sina båthus någonstans i denna fjärd.

Vid vägen som leder från Göksnåre norrut till Ängskärsvägen ligger Knarrvik.

Här var ett smalt sund ut till havet fram till början/mitten av 1300-talet.

Vägen bör inte ha byggts tidigare än ca år 1400 och skulle då delvis ha kunna varit till för att ta sej till sina båthus här. Enligt en gammal karta från 1881 där dikning utfördes låg marknivån på 16 fot då vilket är 4,8m. Detta skulle innebära att detta sund slutade vara farbart ( djup 0,5 m) redan år 1200. 

Någon på 1500-talet grundas troligen Skaten (omnämns i skrift första gången 1627) som Göksnåres nya hamn och fiskeby.

På en karta från  ca 1805 nere i Kolhuset står det ”Göksnåra båthus” längst in i Handviken precis där vägen från skogen möter Skatenvägen. 

Under denna tid ägnar man sej mycket åt svedjebruk.

Skogen används endast till husbehoven av bränsle, virke, bark mm.

På 1500-talet sker en allmän befolkningsökning.

Medellängden för kvinnor var ca 160 cm och för män ca 170 cm.

1583-93 överförs Göksnåre (tillsammans med Kuggböle, Nyböle och Årböle) till Hållnäs socken.

På östra sidan om Storberget, i Kvarnbacken ligger Husakällan.

Det är en träombyggd källa som har använts som bykälla för djuren och möjligen som offerkälla. Typisk datering är Medeltid till Nyare tid. Källan är belägen ca 50 m NNV om den lilla fors som bäcken bildar på väg ner för Storberget. Höjden över havet är ca 8 m (bil. 4) Det finns uppgifter om att man även på senare tid offrat tex pengar i denna källa.

Vid gränsen mot Malen finns ett gränsröse som kallas Kyrkvägsröset. Det är en stensättning ca 20 m in i skogen på norra sidan av vägen. Är en markering mot den angränsande byn Vavd (bil. 6)

Lite längre västerut finns inte mindre än fyra stycken röjningsrösen vardera mellan 12 och 30 m² stora och 0,5 till 1,2 m höga (bil.6) Dessa har uppkommit vid röjning av mark för nyodling. Den totala volymen på 60 m³ borde rimligen innebära att en ganska stor areal har röjts här. Höjden över havet är ca 8-9 m vilket gör att dateringen som tidigast kan sättas till år 600-800 vt. Troligen är de yngre än så.