Detta gäller den första personen i den andra halvan av det delade Göksnåre nr 2, Norrgården

182x-1830         Per Persson (1780-1/3 1841) och Brita Jansdotter (1773-19/5 1843) De flyttar från Filsarby, Tegelsmora 1819 till Hållnäs. Troligen är det när ”stora huset” byggs och hemmanet delas. Denna del får troligen det gamla boningshuset ”brygghuset” Han är noterad på skifteskartan från 1823. Tomten med husen har inte angivits men de skiften han får är nr 31-62. De har 4 barn födda mellan 1806 och 1816 födda i Tegelsmora. När han dör har hans son Pehr redan gift sej och tagit över. Dottern Catarina, 31 år, är gift med drängen Hans … i Göksnåre, Greta Stina är 26 år och Britta är död. Britta var tidigare gift med drängen Olof Hållgren i Barknåre och de har dottern Maja Britta 4 år. I bouppteckningen har han 2 får och övriga ägodelar till ett värde av 23 riksdaler. Efter skulder och omkostnader finns bara 9 riksdaler 6 skilling banco kvar i arv.

Göksnåre 7:7, Jordetorp (Karlsson)

 Har troligen tillhört Göksnåre nr 2 ursprungligen.

Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938

Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949

Finns ej 1822

Finns 1839 men anges bara med ordet ”Tomt” Littera 562,563.

Bostadshus byggt ca 1870.

Anges som utflyttad gård 1869.

Vid renovering av det nuvarande huset upptäcktes att en grund till ett mindre hus fanns under detta hus.

xxxx-1925           ?

1925-1930        Skogsarbetaren Johan Emil Holmgren (18/7 1891-) och Elin Matilda Lindkvist (26/10 1880) Han är från Kumlet och hon flyttar in från Göksnåre 4^3B. De flyttar till Västland 1930, och han till sin bror i Göksnåre 7:9.

1930-1970        Hemmansägare Karl Gunnar Karlsson (25/11 1903-19xx) och Anna Ottilia Eriksson (22/9 1901-) Han är född i Ängskär som son till Karl Johan Jansson (15/7 1876-) och Maria Lovisa Jansson (5/10 1876-26/7 1922) och hon i Göksnåre nr 3 men båda flyttar in från Vavd där de varit dräng respektive piga på 2 olika ställen. Han är förövrigt halvbror till Hilda i Ängskär och Anna Lovisa Karlström i gamla skogvaktartorpet. De gifter sej 1930 och får barnen Karl Rune (21/12 1931-) och Karin Ingegerd (8/11 1933-) De är omnämnda i ”Sveriges bebyggelse 1949”

1970-1979        Rune (21/12 1931-) och Britt Irene Karlsson f. Engman (1934-1970) De bor på övervåningen och hans föräldrar bor kvar nere och brukar gården. De får sonen Hans. Hon bor kvar ensam efter hans bortgång och flyttar sen till Gudinge.

1979-                Hans Karlsson och Kerstin Bäckman. Han är son i huset och hon är från Skellefteå med släktnamnet Frost Persson Bäckman, ursprungligen från Dalarna.

Digerdödens betydelse för Göksnåre

Pest är en bakteriell sjukdom som kommer av bakterien Yersinia pestis. Den angriper i första hand gnagare som tex råttan. När råttan dör överger dess loppor den kalla kroppen och söker sej till en varm kropp. Om då de flesta råttor dött kan det bli människan som smittas.

Digerdöden inföll 1350 i Sverige. Diger kommer från ordet stor och det var också det, den stora döden, det kallades. Det har senare via DNA-analys konstaterats att det var pest. Man ska här också veta att hela Europa hade drabbats av svåra hungerår i början av 1300-talet vilket säkerligen sänkt motståndskraften hos en hel generation av uppväxande.

Åren 1360 och 1369 kom nya epidemier av pest. Alla dessa tre vågor har högst troligt drabbat Hållnäs och Göksnåre. År 1370 är det troligt att så många som hälften av alla innevånare dött. Under resten av 1300-talet och ända fram till slutet av 1600-talet återkom pesten med jämna mellanrum. Men det var framförallt under de hundra åren efter 1350 som pesten höll befolkningssiffrorna och därmed även byggnationerna nere. Under denna tid byggdes i princip inga nya hus i hela Sverige.  Bebyggelsen centraliserades istället dvs hus i utmarkerna övergavs för att istället överta tomma hus mer centralt och med bättre jordbruksförutsättningar. Från mitten av 1400-talet påbörjades en långsam befolkningsökning och nyetablering av boställen. 

Av allt detta kan man dra en intressant slutsats men också ställa en fråga:

Formaliseringen av nyetableringen och jorduppdelningen av området till bönderna Göksnåre nr 1 till nr 6 har inte gjorts 1350-1450.

Då Göksnåres bönder finns med i nämnden i lagmansdomboken för 1490 och 1493 är det då troligt att byn bara har varit etablerad några tiotals år?

Om man, som jag, tror att svaret är nej på den frågan innebär det att Göksnåre var en formell och organiserad by senast i början på 1300-talet. I så fall kan man naturligtvis undra över hur den centralisering som skedde på grund av befolkningsminskningen påverkade denna perifiera by? Var det så att den helt eller delvis övergavs för att använda mer centrala och bördiga boställen?

Detta gäller Göksnåre nr 1. 

1835-(1862)      Frälsebonden Pehr Andersson (16/1 1804-16/12 1860) och Maja Greta Persdotter (1802-5/4 1872) Han är son i huset men utflyttad sen länge. Hon är född i Forsmark. De är gifta sen 1828 och bor då i Olarsbo. De flyttar in från Göksnåre nr 3 som de innehaft och tar över här när hans far och familj drabbats av koleran. Han är noterad på skifteskartan från 1839-44. Tomten har littera 108 på den kartan. De får 5 barn mellan 1828 och 1840. Änkan Malena bor kvar till sin död 1859 medan hennes barnbarn Lars Petter flyttar hemifrån 1845. När Pehr dör 1860 så är 4 av barnen i livet, Anders Petter, som tar över, är 32 år, Carl Eric är 26, Johan Gustaf är 23 och Maria Charlotta är ogift. I bouppteckningen anges kreatursinnehavet till 1 häst, 2 ston, 1 kalv, 4 kor, 2 mindre kvigor, 1 oxe och 8 får. De är värda 305 riksdaler tillsammans och hela boet är värt 715 riksdaler.

Ambitionen är nu att lägga ut en ny personbeskrivning med medföljande sammanfattning av bouppteckningen varje kväll. Många av de är betydligt mer innehållsrika än just denna men man måste ju börja någonstans.

Som jag skrev igår kommer här ytterligare en komplettering av berättelsen om Karl August Kraft.

Är det nån som vet var den lilla koja han bodde i 1915 ligger ?

Imorgon kommer en intressant bouppteckning.

En Karl August Kraft bor i en snarast att beteckna som koja i skogen mellan Skaten och Rångsen. Han har träben efter en olycka och som vanligt i såna här fall går, kanske framförallt hos barnen, rykten om trolldom, ondska och annat. Sanningen är att denne Karl August Johansson Kraft (29/6 1859-) föddes Klockviks socken i Linköpings län. Han föddes som oäkta son till Hedda Karlsdotter som angav dr. Anders Peter Lundqvist i Hagen på Kongl. Norrby ägor som fader. Födelsedatumet anges till 21/ 5 dvs det stämmer inte med det datum som anges för honom hela livet. Han jobbade troligen som rallare i Västernorrland där han var bokförd i Luleå. År 1880, 21 år gammal förlorade han sitt ena ben när han blev överkörd av ett tåg på Gellivarebanan som färdigställdes 1893. Ett träben tillverkades i snickeriverkstaden. Hur han sen hamnat i våra trakter vet vi inte men 1898 kommer han till Forsmark där han bla bor i en sjöbod. Bla jobbade han med brunnsgrävning vilket innebar att han måste ha varit väldigt rörlig trots sitt handikapp. Tex omnämns att han sprängde i brunnar och skulle då hinna upp för stegen innan det small. 1915 flyttar han in till Göksnåre utmark och bosätter sej i skogarna vid …fjärden nära Rångsen tills 1917 då han flyttar tillbaka till Forsmark. 1919 kommer han tillbaka igen men då bor han hos hemmanet i Rångsen ända till 1940 då han flyttar till Skaten för att året efter som 82-åring flytta till ålderdomshemmet i Forsmark. Han dör 1944 i den aktningsvärda åldern 85 år. Han hade inga kända släktingar.

Den stuga han bott i 1940-41 ska ha stått i södra delen av Skaten på västra sidan av vägen. Den köptes av Bengt Sandström i Ängskär och drogs på släde med häst av Arne Björkeholm. Vid Rundskär blev det stopp bla för att medarna var slut. Då fick man hjälp av åkare Buss-Kalle fram till Ängskärsvägen. Där ska den nu vara den stuga som står där i korsningen. Den köptes senare av fiskaren med trålaren Argos Arne Wittström.

Göksnåre nr 6, frälsehemman (Björkeholm)

¼ mantal           Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar

Göksnåre 14:1 D10,1938

Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949.

Finns ej på skifteskartan 1822 !

Huset byggt ungefär 1880. Ombyggt 1956-57 då brygghuset användes under byggtiden. Enligt Björn byggdes brygghuset för detta av en Oskar Lod, men i ”Sveriges bebyggelse från 1949” finns det med. Det är något konstigt här.

Friköpt 1929. Är då på 40 ha.

De 3 första generationerna som är nämnda här är riktiga i allt utom att det inte är säkert att det var just detta hemman de ägde och den sålde.

(16xx)-(16xx)      Skattebonde Anders Larsson (1637-x/5 1697) och Kerstin Ersdotter (1638-17/10 1718) Hennes föräldrar är Erik Tomson och Malin Larsdotter som har Göksnåre nr 5. De fick 9 barn men bara 2 söner och 1 dotter lever när Kerstin dör. Sonen Erik tar över.

(16xx)-(1731)    Skattebonde Erik Andersson Giöl (x/3 1668-13/4 1731) och Brita Larsdotter (x/12 1666-2/2 1752) Han är son i huset och hon är från Ängvreta. De gifter sej 1693 och får åtminstone 4 barn mellan 1696 och 1705. Vid giftermålet är han fördubblad båtsman. Han är under en period klockare och de bor i Klockargården 1699 när dottern Kerstin föds. Före och efter det, när de andra barnen föds, Brita (1696-), Maria (1702-) och Anders (1705-1770) bor de i Göksnåre. Han är dessutom omnämnd som profoss. Dottern Kerstin gifter sej med gamle Mats Ersson (1700-1762) som också får sälja sitt hemman Göksnåre 6 1745. Sonen Anders Ersson tar över.

(1731)-(1745)   Skattebonde Anders Ersson (x/6 1705-20/1 1770) och Anna Johansdotter (1711-1797) Han är son i huset och hon är från Hållen. De gifter sej 1731. De säljer sitt hemman till Charles De Geer 1745 och får bli skogvaktare i Snickars.

(1745)-(1785)   Frälsebonde Johan Olofsson (x/1 1714-30/10 1802) och Karin Eriksdotter (x/3 1712-5/6 1778) De är fmfffff respektive fmffffm till Björn Björkeholm. Han är från Böle och hon från Åddebo, Kussil. De gifter sej 1743. Han finns omnämnd i handlingarna från 1780 års ägodelning av skog. Hon har fått 5 barn som alla är döda i ett tidigare giftemål. De får 5 gemensamma barn. Han ”har fört en beskedlig vandel, död i ålderdomsbräcklighet” Sonen Jan tar över.

(1785)-(1798)   Frälsebonde Johan Jansson (25/10 1745-26/4 1831) och Caisa Larsdotter (1746-16/1 1818) Han är son i huset och hon kommer Kussil. De gifter sej 1770 och får 8 barn mellan 1771 och 1802. Hon dör 1918 av ålderdom. 7 av barnen är då i livet. Jan har tagit över hemmanet, Lars Eklund är skeppare i Gefle, Eric Jansson är frälsebonde, Anders Eklund är tjänstedräng, Maria är gift med skattebonden Eric Ersson i xx och Brita är gift med skattebonden Jacob Larsson i xx. Hennes tillgångar värderas till 38 riksdaler.

(1798)-(1826)   Frälsebonde Jan Jansson (1774-14/4 1855) och Greta Ersdotter (1774-21/11 1831) Han är son i huset. Hon är dotter från Göksnåre nr 5. År 1820 är hans far angiven med eget hushåll här. Tomten med husen har inte angivits men de skiften han får är nr 215-249. De gifter sej 1797 och får 8 barn mellan 1798 och 1815. När Greta dör är 7 av barnen i livet. Sonen Jan har tagit över hemmanet, Anna Greta är gift med frälsebonden Jan Jansson i Julö, Eric är gift i Gefle, Lars är ogift 24 år, Anders är ogift 22 år, Mats är 19 och Petter 17 år. Hennes tillgångar värderas till 152 riksdaler varav 40 rd för kreaturen som består av 1 ko, 2 ston, ½ kalv och 4 tackor. Hon har även en fjäderkärra och en åkskrinda värda 30 rd.

(1826)-1842      Frälsebonde Jan Jansson (5/5 1800-28/8 1839) och Brita Stina Jansdotter (28/9 1802-28/5 1848) Han är son i huset. Han är noterad på skifteskartan från 1839-44. Tomten har littera 95 på den kartan. Här finns också en icke namnangiven tomt med littera 96. De får 5 barn mellan 1826 och 1839. När han dör har han 1 sto, 2 hästar, 4 kor, 2 kvigor, 2 kvigkalvar, 11 tackor, 3 lamm och 1 sugga till ett värde av 131 riksdaler. Han har kläder för 22 riksdaler och alla ägodelar är värda ca 330 rd. Utöver det har han fodringar och utlånade pengar för ca 170 rd. Samtidigt har han skulder på 172 rd bla till Jan Jansson i Julö 100 rd och Leufsta 15 rd. Änkan driver själv gården till 1842 då hon gifter om sej.

1842-1848        Frälsebonde Matts Ersson (12/3 1814-5/3 1887) och Brita Stina Jansdotter (28/9 1802-28/5 1848) Han flyttar in från Österleufsta men är född i Edvalla och de gifter sej 1842. Hon har 4 barn från förra giftet, se ovan. Han har 4 barn sen tidigare, födda mellan 1831 och 1842. De får ett gemensamt barn 1845. När hon dör 1848 är hennes son Johan 21 år, Lars Erik 12, dottern Brita Christina 17 och Greta Lena 8 år och deras gemensamma dotter Chatarina Matilda är 3 år gammal. Bouppteckningen visar att det fanns guld och silver för 25 riksdaler, tenn och kopparsaker för 42 rd, järnsaker för 20 rd, husgeråd 25 rd, sängkläder 14 rd, snickarverktyg 3 rd, diverse verktyg 11 rd, brygg- och laggkärl 6 rd, glas och porslin 3 rd, linne och qvinnokläder 24 rd, åker och körredskap 71 rd, diverse 6 rd, kreatur (2 ston, 2 hästar, 6 kor, 1 kviga, 1 galt, 1 sugga, 13 tackor, 12 lamm och 2 gumsar) 231 rd, ett lån till Jan Jacobsson i Slada 46 rd och ett till Per Jansson i Vavd 8 rd. Skulderna var små summor till 6 olika personer för sammanlagt 28 riksdaler. Tillgångarna var netto på 543 riksdaler. Matts gifter om sej och bor kvar.

1848-(1878)      Frälsebonde Matts Ersson (12/3 1814-5/3 1887) och Greta Stina Sågström (27/11 1814-15/5 1899) Hon kommer från Österleufsta. De gifter sej 1848 och får 1 barn 1852. Hans dotter Maria Kristina tar över.

(1878)-1899      Jan (Johannes) Erson (20/8 1843-) och Maria Kristina Mattson (24/2 1852-) Hon är dotter i huset. De gifter sej 1869 och får 6 barn mellan 1869 och 1881. Hennes mor bor också här. Den äldste sonen Karl Johan Jansson (4/10 1871-) gifter sej och tar över Göksnåre nr 5 1899. Den näst äldste Erik August (12/7 1874-) tar över här.

(1899)-(1942)   Hemmansbrukare Erik August Jansson (12/7 1874-1953) och Hilda Kristina Zettergren (1892-). Hon flyttar in 1915 från Lissbo när de gifter sej. Han är då 41 år medan hon bara är 23, troligen har han redan tidigare tagit över gården 1899. Han är körare åt bolaget och kör tex ända till Gävle med last. Han körde också timmer till Ängskär som drogs till Hallstavik. De får 7 barn födda mellan 1916 och 1931. Nu finns också namnet Björkeholm angivet. På den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 har tomten littera 408. Det är nu fastighetsbeteckningen 14:1 tillkommer. Varför den har nummer 14 och inte 7 som alla andra som styckats av från Göksnåre nr 7 har jag ingen aning om. De köper fastigheten i september 1928. För att dryga ut inkomsterna hade man sommarbarn och den kände travkusken Håkan Wallners far var en av dem. De får barnen:

Carl Elon (9/3 1916-) diversearbetare som bor kvar 1942 men gifter sej sen med Gunvor nn i Vavd. Hon dör i barnsäng när de ska få sitt första barn. Han flyttar till Gävle och börjar jobba på Gösta Anderssons åkeri. Som en kuriositet kan nämnas att min egen far Rolf Olsson (1930-1999) jobbar där från ca 1958.

Erik Arne (31/5 1917-) jordbruksarbetare som senare tar över gården,

Elsie Maria (19/3 1921-) som flyttar till Tierp 1941. Flyttar sen till Enköping och jobbar på Bacho. Gifter sej med Folke och får 3 söner.

August Edor (24/5 1923-) jordbruksarbetare som bor kvar 1942. Han är förvaltare för Flottskärs gård 1948 till september 1952 samt arrendator från 1963 till 1968. I mellantiden bor han i Ängskär och efter 1968 i Tierp. Under den tiden jobbar han på Karlholmsfabriken.

Edit Ingegerd (15/51926-) som jobbar som piga i Vavd 1940-41 och sen på ICA i Vavd. Senare jobbar hon även på barnbespisningen i Vavd. Hon gifter sej med Erik Danberg från Vavd. De får inga barn.

Stina Elise (4/12 1929-) som bor kvar 1942 men jobbar sen som piga på Flottskär innan hon flyttar till Gävle och ett jobb på Ahlgrens karamellfabrik. Hon gifter sej med Ingemar Vallinder från Gudinge och flyttar till Karlholm.

Sonja Elenora (30/9 1931-) som också är kvar 1942 men som sen gifter sej med Ove Eriksson som är byggnadssnickare i Karlholm. Hon dör i cancer någon gång kring år 2000.

Här bor också hans föräldrar Jan Erson (1843-1927) och Maria Kristina Mattson (1852-1938) med hemmavarande dottern Anna Matilda (1881-) Hon gifter sej och flyttar 1907 till Slada.

1947-2014        Näst äldste sonen Arne Björkeholm (31/5 1917-) och Annie (6/12 1918-) Hon är från Magön och syster med Julan i Göksnåre 7:3. De får barnen Kenneth (1944), Lars, Björn (1947) och Ove (1951) Ove dör 1983 i en brand i Skärplinge. De är alla omnämnda i ”Sveriges bebyggelse” 1949. 1969-70 arrenderar de Flottskär. Förutom jordbruket jobbar Arne bla i skogen där han tex kör med häst och Rune Karlsson och Evert Karlström var huggare. I mitten eller slute av 50-talet köpte han en Volvo PV och jobbade extra som tidningsbud. 1993 sluta man med mjölkkorna men har kvar några kvigor ett antal år. Arne flyttar till Wesslandia i Karlholm våren 2014.

2014-                  Björn Björkeholm (24/12 1947-)

Började arbeta i Skutskär som truckförare 1963. Att han inte fyllt 16 år ordnades med lite pappersarbete. 1972 börjar han på Karlholmsfabriken där han jobbar i 32 år. Har B-licens som travtränare. Har travhästar på sommarbete. Han har stora fina hagar där det finnas plats för ett 20-tal hästar, vi ser dem från oss och är väldigt glada över att de finns.

Göksnåre 7:9, jordetorp (Sjöberg)

 Har troligen tillhört Göksnåre nr 5 ursprungligen.

Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938

Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949.

Är troligen det torp som anges som Båtsman Friskman på skifteskartan 1784.

Bostadshus byggt ca 1800.

Finns ej 1823, ej angivet men kan ha funnits ändå.

Finns 1839 men anges bara med ordet ”Tomt” Littera 572.

Benämnt jordetorp 1869

Friköpt 1930.            

(1784)-1793      Torpare Måns Ersson Friskman (1719-8/5 1793) och Elisabet/ Stina Olsdotter (1729-1801). Han är från Imundbo och hon från Ängvreta. De har gift sej 1781 och inte fått några barn. Han var tidigare gift med Maja Andersdotter från Göksnåre, se Göksnåre 15:1, Båtmanstorpet. Anna (1738-) Bor möjligen hos Anders Wahlström. Hon flyttar 1795? Dör 1793, 74 år gammal. Texten i dödboken lyder som följer:

Gl. (gamle) Måns Friskman född 1719 lika som ofwannämnde då För. woro på flykten. Pter (pater=fader) Eric Dahlman i Forsmark och m. (mater=moder) h. Maija. Flyttade hit i Församl. i ungdomen, då han blef Båtsm. i Göksnåret och tjente wid roten i 21 år. Gift för några och 50 12 år sedan med efterlef. h. Stina Olsdr från Engvreta med hwn. (hwilken) inga barn eller i förra giftet med Maja Anders dr i Göksnåret för några och 50 år sedan och hade med henne 3 söner af hwilka 2 med döden föregått. Sjuk nu til slut i 8 weckor i ålderdomsbräckl. hwari han dog d 8 dennes 74 år gl.

En förklaring kan vara på sin plats:

Hans föräldrar, Eric Dahlman och hans hustru Maija var på flykt och detta pga rysshärjningarna då bla Forsmarks bruk plundrades och brändes.

Göksnåre 7:11, jordetorp, backstuga (Västerbo)

Tillhör Göksnåre nr 1.

Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938

Finns inte med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949. Finns inte på kartan 1823 men som redovisas nedan verkar husförhörslängderna redovisa att det finns boende här från 1788. Finns 1839, då tomten har littera 396 på den kartan och anges som ”tomt backstugeman”.

Benämnt jordetorp 1869.

1788-(1825)      Torpare Jan Jansson Skatberg (19/12 1756-8/12 1831) och Caisa/Katarina Larsdotter (1756-) De är gifta sen 1784 och flyttar in 1788. De har dottern Lena (1783-1860) och får Caisa (1789-) och Anna Greta (6/7 1797-) Han är från Skaten och son till skogvaktare Jan Ersson (-1760) och Helena Hansdotter (-1774) Fadern dog efter att ha blivit smittad av hemvändande båtsmän oklart med vad. Hon är från Göksnåre nr x. Änkan Stina Holmgren (1746-) flyttar in från Uppsala 1794 med sin dotter Stina (1789-) Vid sin död visar bouppteckningen att han hade 2 kor, 1 kviga, 1 kalv och en gumse till ett totalt värde av 31 riksdaler. Byggnaderna bestod av en stuga med kammare, en trösklada, 2 bodar 1 fä- och foderhus och 1 källare. Han hade även del i en badstuga. Totalt värderades hans tillgångar till 82 riksdaler. Exklusive byggnader och skulder motsvarade djuren ca 72 % av hans tillgångar. Då dottern Lena 47 år är sjuklig tar dottern Anna Greta och hennes man över och lovar att ”kläda, föda och sköta” Lena till döden. Stället kallas här Västerbo.

(1825)-(1855)   Torpare Lars Hållsten (Olsson) (7/5 1795-28/12 1835) och Anna Greta Skatberg (6/7 1797-11/3 1865) Han flyttar in 1825 från Kuggböle där han var dräng och hon är dotter i huset. De får 2 barn 1827 och 1831. Finns med på skifteskartan från 1839-44. Sonen Jan Olof tar över.

(1855)-1881      Torpare Jan Olof Hållsten (22/1 1827-) och Lena Katarina Sund (30/11 1836-) Han är son i huset. Hon flyttar in 1852 som piga. Hon är född i Rossholm som dotter till båtsman Sund. De gifter sej 1855 och får 8 barn mellan 1856 och 1879. Även fattighjonet och mostern Lena Skatberg (1783-1860) bor här. De flyttar 1881 till Göksnåre nr 5 där de byter boende med de som bor där.

1881-1901        Torpare Carl Fredrik Andersson (4/7 1843-) och Johanna Ersdotter (21/8 1847-1901) De flyttar hit från Göksnåre nr 5 när de byter boende. De har gift sej 1872 och får 8 barn mellan 1871 och 1889. När hon dör flyttar han flyttar till Wahlö 1901.

1902-1947        Brukstorpare och skogsarbetare Johan August Andersson (17/3 1875-) och Emma Erika (19/12 1879-14/9 1926) De gifter sej 1900 och får 4 barn mellan 1901 och 1917. De flyttar in från Göksnåre nr 6. Den äldste sonen dör endast 5 år gammal. På den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 har tomten littera 1. Det är nu fastighetsbeteckningen 7:11 tillkommer. Han var byns slipare. Hade mjölkkor, gris och höns. Levererade mjölk på mjölkpall ner vid Sven-Erik. Han bor ensam kvar till 1947.

1947-19xx          Skogsarbetare Rikard-Backerik-Eriksson, bror till Bernhard i Göksnåre nr 3, (18/3 1910-) och Ida Elisabet Karlsson (14/2 1913-) flyttar in från Göksnåre 4:15, möjligen med ett kort stopp i Österleufsta. Han finns nämligen i inflyttningsboken angiven som inflyttad 1947 med fru och en son från Österleufsta. De är gifta och har en son Nils Rikard (14/5 1933-2008) De bor kvar 1942.

19xx-2008          Nils Rikard Eriksson (1933-2008) och Birgit Eriksson (1930-) Använde stället som sommarställe. De får en son, Ulf (1965-)

2008-                  Ulf Eriksson (1965-), sommargäst. Han har vistats i byn sen barnsben och har många minnen härifrån. Känner de flesta byinnevånare väl. Är tex kusin med Åsa Eriksson.

Göksnåre 7:9, jordetorp (Sjöberg)

Har troligen tillhört Göksnåre nr 5 ursprungligen.

Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938

Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949.

Är troligen det torp som anges som Båtsman Friskman på skifteskartan 1784.

Bostadshus byggt ca 1800.

Finns ej 1823, ej angivet men kan ha funnits ändå.

Finns 1839 men anges bara med ordet ”Tomt” Littera 572.

Benämnt jordetorp 1869

Friköpt 1930.            

17xx-17xx           Torpare Måns Ersson Friskman (1719-8/5 1793) och Elisabet/ Stina Olsdotter (1729-1801). Han är från Imundbo och hon från Nyböle. De har gift sej 1738 och fått dottern Anna (1738-) Bor möjligen hos Anders Wahlström. Hon flyttar 1795? 

(1803)-(1820)   Sockenskomakare och torpare Lars Andersson Hollman (1776-15/7 1831) och Caisa/Katarina  Persdotter (1771-) Han är son till båtsman Anders Månsson Friskman och blir sockenskomakare 1797. Hon är från Malen. De gifter sej 1798 och får 5 barn mellan 1798 och 1807. När han dör är alla barnen i livet, sonen Eric 25 år är gift och har tagit över torpet, Anders är gift med torparedottern Caisa Jansdotter i Skållbo, Lars 31 år, Per 29 år, Anna 27 år är gift med bondesonen Anders Larsson i Lönnö. Hans bouppteckning visar att han har 3 kor, 1 kviga, 1 kalv, 1 sugga, 4 får med lamm och 3 gyror. Han har också snickeriverktyg, skomakarverktyg och fiskeredskap. Han har 9 byggnader värda 3 riksdaler, bostadshuset anges som ”stuga med kammare och förstuga och tre fönsterluft. Hans samlade tillgångar är hela 182 riksdaler men han har också skulder på 90 rd. Han har tagit kontantlån på många olika ställen och de räknas alla upp i bouppteckningen: Jan Larsson i Vavd 17rd, Tolvman Per Persson Ängskär 26.40, Carl Sätergren i Årböle 15 rd, nn 11.32, Olof Persson i Slada 2.21, Carl Persson i Kullen 2.16, Eric Persson i Maln 4.16, Jan Olssons änka i Kussil 4.16, Sockenmagasinet 5 tunnor xx 5 rd, Leufsta magasin ½ tunna xx 12 rd.

(1820)-(1862)   Torpare Eric Hållman (9/6 1807-1878) och Greta Larsdotter (11/3 1803-1884) Han är son i huset och hon kommer från Lönnö. De gifter sej 1831 och får 2 barn 1836 och 1839. Sonen Lars Eric tar över.

(1862)-1885      På nr 1 ¼ Torpare Lars Eric Hållman (23/6 1836-27/3 1885) och Anna Brita Österberg (21/8 1840-) Han är son i huset och hon kommer från xx. De gifter sej 1860 och får 7 barn mellan 1864 och 1884. Dottern Hildur Elisabet (31/3 1895-) får oäkta sonen Gutav Arne Vahlström (26/7 1918-) Fiskarsonen Gustav Verner Vahlström erkänner barnet som sitt. Sonen Erik Gustav tar över.

1885-1920        På 7:16 LB. Joel Holmgren äger och brukar.

Erik Gustav Larsson (27/11 1864-) och Katarina Lovisa Holmgren (11/8 1863-1920) Han är son i huset. De gifter sej 1892 och får 5 barn. När hon dör gifter han om sej.

1920-1930        På 7:16 LB. Joel Holmgren äger och brukar.

Erik Gustav Larsson (27/11 1864-) och Johanna Vilhelmina Engström (25/9 1875-) Han är son i huset. De gifter sej 1921och får x barn mellan xx och yy. Hon var tidigare gift med Adolf Fredrik Larsson (18xx-24/3 1905) och har 1 barn fött 1902. Hon är född i Tegelsmora. De flyttar till Östermossen, Lissbo 1930.

(1917)-1964      Skogsarbetaren och hemmansägaren Joel Holmgren (5/1 1890-) och från 1919 Emeli Andrietta Henriksson (1/6 1897-9/11 1928) Han är född i Kumlet och hon i Skaten. De gifter sej 1919 och får 5 barn födda mellan 1920 och 23. Den yngsta sonen Fritz utackorderas till en familj i Skaten. Dottern Torborg Emilia (27/7 1921-) bor kvar hemma och äldste sonen Herbert Emanuel (12/2 1920-) flyttar hem igen 1941. De är alla omnämnda i ”Sveriges bebyggelse” 1949. Torborg Emilia gift Svensson flyttar 1946 till Mehedeby, Tierp. Ernst Henning, rörmokeriarbetare ( 31/12 1923) flyttar 1947 till Mehedeby, Tierp. Herbert Emanuel flyttar till Skutskär 1958 med sin hustru Ragnhild Elisabet f.Larsson. Hans bror skogsarbetaren Johan Emil Holmgren (18/7 1891-) bor också här 1917-18 samt från 1919 till 1922 då han flyttar till Göksnåre 7⁶ Han kommer tillbaka 1930 och bor kvar 1942. Deras syster pigan Hilda Josefina Holmgren (f 1894) bor här mellan 1917 och 1920. Hon får då en son, Carl Henning, som bara blir 2 månader gammal. Hon flyttar 1920 till Göksnåre nr 1 som piga. Elin Gustava Karlström från Göksnåre 7:27 jobbar här som piga 1930-31.

1964-1986        Gunnar Östlund och hans hustru nn köper stället och använder det som sommarställe. Deras döttrar säljer sen vidare. Arne Björkeholm arrenderar marken.

1986-                  Margareta Sjöberg och hennes dåvarande make köper fastigheten. Dock får de för jordbruksverket inte köpa marken som är registrerat som jordbruk. Sture och Julan Eriksson köper då den. Efter Stures bortgång arrenderas marken av Kent i Magön fram till 2010 då Margareta köper ”tillbaka” den från Julan.

Igår hade jag ett samtal med Rolf  Ringström, amatörforskare från Stockholm som hållit på med gamla byggnader i 20 år.

Anledningen var den artikel i UNT som beskrev att man hittat en byggnad från 1300-talet i Hedesunda och att man var intresserade av tips om gamla byggnader.

Han har hittat Hållnäs (hitills) äldsta byggnad i Skållbo från 1480 och den näst äldsta i Önsbo från 1516.

Den äldsta byggnaden på hembygdsgården är från andra hälften av 1500-talet.

Han sa att norra uppland är unikt vad gäller timringstekniker. Han har hittat 8 olika varav flera som är okända utanför uppland.

Tex 8-kantigt format timmer vid knutarna eller hyvlat nästan som möbelsnickeri.

Det första man bör göra när man studerar en byggnad är form och rumsuppbyggnad samt just timringstekniken. Om det visar sej vara väldigt gammalt kan man kosta på en underökning av träets årsringar. Då kan man få reda på exakt vilket år just det trädet fälldes.

Han lovade att komma hit om han hade vägarna förbi och att titta på bilder om jag tar sådana och mailar honom. 

Så nu är det dags, dels att besöka Skållbo och Önsbo som studiebesök och dels titta lite närmare på de byggnader vi har i byn.

Elise Hovanta, arkeologen som jag först kontaktade, driver eget i arkeologibranchen och har bla givit ut en bok om koleran i Uppland.

Hon har även andra skrifter mm inom ämnet till försäljning.

Kolla på www.logium.se.

Där finns det mycket intressant läsning mm.

Nu ska jag undersöka brygghuset på Norrgården och se om det finns motiv att locka hit Rolf Ringström.

Är det nån annan som har någon byggnad som ni tror är riktigt gammal ?

Hör av er så kommer jag som ett skott.