goksnarehistoria.blogg.se

En blog för alla som är intresserade av Göksnåres historia

Vår byäldste har gått bort

Publicerad 2015-01-31 19:31:10 i Allmänt,

 

Igår 30 januari 2015 gick Arne Björkeholm ur tiden. Han var byäldste och min egen närmaste granne i byn. Jag minns honom sittandes på sin Grålle när han tuffade förbi oss ut på markerna. Jag minns mjölkbilen som kom mullrande genom skogen på väg till Arne. Som nykomling i byn minns jag hans detaljerade och tidlösa minne, det inte Arne visste om byn förr i tiden var knappt värt att veta. Som historienörd förbannar man naturligtvis att man inte försökt intervjua honom ordentligt, men det är ju så det brukar vara, man tänker inte på de äldres stora minnesbank förrän det är för sent.  Han blev 97 år. Det är en hög ålder men för att inse vad det innebär kan man ta några belysande exempel. 

När Arne föds pågår första världkriget och kvinnor har inte rösträtt. Befolkningen i Göksnåre uppgår till ca 175 personer och det är missväxt i trakten. När han är 8 år gammal börjar Radiotjänst med utsändningar men det finns ingen el i byn. När han är 9 år läggs verksamheten i Leufsta bruk ner och när han är 14 kommer den stora stormen som fäller det mesta av all skog i området. När Anderssons hus, invid Sture och Julan, rivs är han 20 år, när han är 22 år införs 12 dagars semester i Sverige och andra världskriget bryter ut. Elen kommer till byn när Arne är 24 år och innan den manuella telefonväxeln för byn läggs ner är han nästan 50. När han är 57 år upphör Hållnäs landskommun och Tierp blir centralort.

Ett utdrag ur historien om Göksnåre ägnat åt Arne ser ut som följer:

Göksnåre nr 6, skattehemman till 1745, därefter frälsehemman, från 1929 återköpt som fastigheten Göksnåre 14:1.

(1899)-(1942)   Hemmansbrukare Erik August Jansson (12/7 1874-1953) och Hilda Kristina Zettergren (14/5 1892-). Hon flyttar in 1915 från Lissbo när de gifter sej. Han är då 41 år medan hon bara är 23, troligen har han redan tidigare tagit över gården 1899. Han är körare åt bolaget och kör tex ända till Gävle med last. Han körde också timmer till Ängskär som drogs till Hallstavik. De får 7 barn födda mellan 1916 och 1931. Nu finns också namnet Björkeholm angivet. På den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 har tomten littera 408. Det är nu fastighetsbeteckningen 14:1 tillkommer. Varför den har nummer 14 och inte 7 som alla andra som styckats av från Göksnåre nr 7 har jag ingen aning om. De köper fastigheten av Gimo-Österbybruks AB 1/6 1929. Den är då på 1/10 mantal. Troligen köper man även en bit som tillhört båtsmanstorpet 1938. För att dryga ut inkomsterna hade man sommarbarn och den kände travkusken Håkan Wallners far var en av dem. De får barnen:

Carl Elon (9/3 1916-) diversearbetare som bor kvar 1942 men gifter sej sen med Gunvor i Vavd. Hon dör i barnsäng när de ska få sitt första barn. Han flyttar till Gävle och börjar jobba på Gösta Anderssons åkeri. Som en kuriositet kan nämnas att min egen far Rolf Olsson (1930-1999) jobbar där från ca 1958.

Erik Arne (31/5 1917-30/1 2015) jordbruksarbetare som senare tar över gården,

Elsie Maria (19/3 1921-) som flyttar till Tierp 1941. Flyttar sen till Enköping och jobbar på Bacho. Gifter sej med Folke och får 3 söner.

August Edor (24/5 1923-) jordbruksarbetare som bor kvar 1942. Han är förvaltare för Flottskärs gård 1948 till september 1952 samt arrendator från 1963 till 1968. I mellantiden bor han i Ängskär och efter 1968 i Tierp. Under den tiden jobbar han på Karlholmsfabriken.

Edit Ingegerd (15/51926-) som jobbar som piga i Vavd 1940-41 och sen på ICA i Vavd. Senare jobbar hon även på barnbespisningen i Vavd. Hon gifter sej med Erik Danberg från Vavd. De får inga barn.

Stina Elise (4/12 1929-) som bor kvar 1942 men jobbar sen som piga på Flottskär innan hon flyttar till Gävle 1953 och ett jobb på Ahlgrens karamellfabrik. Hon gifter sej med Ingemar Vallinder från Gudinge och flyttar till Karlholm.

Sonja Elenora (30/9 1931-) som också är kvar 1942 men som flyttar till Gävle 1953. Hon gifter sej med Ove Eriksson som är byggnadssnickare i Karlholm. Hon dör i cancer någon gång kring år 2000.

Här bor också hans föräldrar Jan Erson (20/8 1843-2/9 1927) och Maria Kristina Mattson (20/8 1843-14/9 1938) med hemmavarande dottern Anna Matilda (17/9 1881-) Hon gifter sej och flyttar 1907 till Slada.

 

1947-2014        Näst äldste sonen Arne Björkeholm (31/5 1917-30/1 2015) och Annie f. Lundholm (6/12 1918-20xx) Hon är från Magön och syster med Julan i Göksnåre 7:3. De får barnen Kenneth (28/10 1944-), Lars (4/5 1946-), Björn (24/12 1947-) och Ove (1951-1983) som dör 1983 i en brand i Skärplinge. De är alla omnämnda i ”Sveriges bebyggelse” 1949. 1969-70 arrenderar de Flottskär.

 Förutom jordbruket jobbar Arne bla i skogen där han tex kör med häst och Rune Karlsson och Evert Karlström var huggare. I mitten eller slutet av 50-talet köpte han en Volvo PV. 1993 slutade man med mjölkkorna men har kvar några kvigor ett antal år.

 Arne flyttar till Wesslandia i Karlholm våren 2014 och går bort 30/1 2015

Scharlakansfeber i Hållnäs

Publicerad 2015-01-28 19:48:41 i Allmänt,

En epidemi av scharlakansfeber härjade i Hållnäs från augusti 1877 till augusti 1878. Totalt dog 34 barn varav 25 stycken när det kulminerade under mars-juni 1878. Göksnåre drabbades av 4 dödsfall nämligen Agaton 2 ½ år i Backen, Johan Gustaf 4 månader i Göksnåre 7:7 samt Anders 10 år och Maria Gustava 6 ½ år båda i Göksnåre 7:11.

Göksnåre kom undan rödsotsepidemi

Publicerad 2015-01-13 19:00:00 i Allmänt,

Rödsotsepidemier drabbade Sverige ett antal gånger under 1800-talet. Enorma mängder människor dog.
Rödsot är vad vi idag kallar dysenteri, se nedan.
Denna gång drabbades Hållnäs med 38 döda under 8 veckor i början på hösten 1810. Det anmärkningsvärda är att Göksnåre klarade sej helt och hållet. Större delen av socknen med tex Malen och Vavd drabbades men, som sagt, inte ett enda dödsoffer i Göksnåre.

Rödsot eller dysenteri är en tarminfektion som ger blödningar i tarmen. Denna fruktade farsot härjade periodvis i Europa, inte minst i krigstider. Rödsot/dysenteri orsakas av bakterier som tillhör släktet Shigella eller av en encellig parasit – amöbaparasit. Organismerna överförs mellan människor på samma sätt som salmonellainfektioner via livsmedel eller vatten som förorenats av avföring. Med dålig hygien följde ofta rödsot, som allmänt betecknades som en ”snusksjukdom”. Symtomen var feber, kraftiga knipsmärtor i buken och ofta blodiga eller slemmiga avföringar.

Vice korpralen Jonas Hök

Publicerad 2015-01-12 19:00:00 i Allmänt,

1801-02            

Soldaten Jonas Hök (1772-) från Uppsala bor i Göksnåre nr 5.

1804-1807       

Vice korpral Jonas Hök vid Kongl. Jägerhornsregementet och pigan Anna Kallman Friskman (21/12 1774-) bor i Göksnåre nr 6. Hon är dotter till fördubblingsbåtsmannen i byn Anders Kallman som blev ordinarie båtsman 1784 och då fick byta namn till Friskman.

1808-1810 

Vice korpral Jonas Hök och Anna Friskman gifter sej 25/2 1808. Det är lite oklart var i byn de bor. De får en son Jonas (2/1 1808-1809) och  en dotter Anna Stina (1810-). De flyttar till Kierfven 1810 och vidare till Alunda 1813.

Korpralen Johan Bredberg

Publicerad 2015-01-11 19:31:30 i Allmänt,

År 1801 kommer han till Göksnåre och flyttar in hos båtsman Friskman. Där jobbar Christina Kallman som piga.

Tycke uppstår, eller har de redan träffats och det är anledningen till att han flyttar hit? Tveksamt om vi någonsin får svaret på den frågan, men vad som händer dem i Göksnåre de närmaste åren kan ni läsa här.

Korpralen vid Jägerhornska regementet Sveaborg Johan Bredberg och hans trolovade Christina Kallman (1771-) bor här 1801- 1808. De får sonen Carl (16/10 1801-20/12 1801) som dör i okänd sjukdom 2 månader gammal. De gifter sej 13/1 1803 och får Johanna Stina (2/5 1804-) och Anna Maja (2/10 1806-) Hennes syster Anna Kahlman (1777-) jobbar här som piga en del av tiden. De flyttar till Kiervfen 1808.

Länge sen sist

Publicerad 2015-01-06 22:11:15 i Allmänt,

Hej igen alla som är intresserade av Göksnåre och dess historia.
Den senaste tiden har jag ägnat mej mycket åt att gå igenom, komplettera och fylla i luckor i berättelserna om gårdarnas befolkning. Bland annat har jag kollat uppgifter mot de avskrifter av Hållnäs kyrkoböcker som Per-Göran Olsson har gjort. Med det som grund ska vi nog även få ordning på allt materiel jag fått av Roine Henriksson.
Målsättningen är att alla personer som bott och levat i Göksnåre från mitten av 1600-talet ska kartläggas.
 
Hör gärna av er, alla informationer är hjärtligt välkomna.
 
 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela