Protokoll fört vid sammanträde i Göksnåre by med hemmansbrukare inom skogvaktardistrikt No 7 i och för överenskommelse rörande ändring med priserna för de arbeten som, av dem verkställas för respektive jordägares räkning.

Närvarande: Th. Andersson, Gustav Vallinder, Carl Jansson, Erik Gustaf Larsson, Erik Matsson, Erik Löfgren, Axel Jacobsson, AP Carlssons änka, Jan Eriksson och August Jansson. Dessutom personer från Vavd, Malen, Ängskär, Olarsbo, Magön och Önsbo som då borde ha ingått i distrikt 7. Prislista som man enats om:

§ 1  Kolning av 1 läst kol vari kolaren verkställer alla arbeten utom huggning av kolveden som av ägaren lämnades fritt Kronor 3 72 med tillägget 6 öre per fjärdingsväg i gångpenningar från hemmet till kolningen samt 15 öre extra överkolat kol  före jul. Forlön 30 öre fjärdingsväg från kolningsplatsen till leveransorten.

§2   Kördagsverke med ett par tiden 1 april 1 oktober 5 kr.

       Kördagsverke med enbett för hela året 3,50 kr.

§3   Forlön för 1 deciton tackjärn fr Tobo- Leufsta 0,75

       Forlön för dito stångjärn f Leufsta-Carlholm 0.65

§4   Mansdagsverke 2 kr

       Qvinsdagsverke 1.50

       Ersättning för skjutshäst från hemmet till arbetsplatsen då sådant förekomma ½ kördag då 2e personer åker och arbetsplatsen är Leufsta eller däromkring.

§5   Forlön för en famn kastved 3 alnars höjd och 3 längd per fjärdingsväg björk 0.75 kr

                     -                ”          -                     -                ”               -        barrved 0,65 kr

       allt för sommartorr ved.

§6   Tegelforsling från Skjerplinge tegelbruk till Leufsta bruk med kringliggande orter med 1 kr 50 per gammal mil per 100 stycken.

§7   Byggnadsverke i och för reparation och underhåll vid å hemmet varande åbyggnader hör av. Jordägaren lämnar fritt utan betalning att av hemmansbrukaren avlämnas efter tillsyning av distriktets skogvaktare. Ock hemställan de närvarande att dessa priser kan tillämpas från den 1 maj 1908.

       Göksnåre den 18 april 1908

Göksnåre 7:12, jordetorp (Sven-Erik)

 Tillhör Göksnåre nr 4. Anges som att ligga på ”skatteägor”

Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938

Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949

Benämns backstuga 1823.

Finns 1839. Littera 417 på kartan.

Benämn jordetorp 1869.

Friköpt 1930.

Nuvarande hus byggt 1937. Första våningen är byggd med stående timmer som tagits från det gamla huset. Centralvärme installerades 1955.

1817-1843        Nybyggaren och backstugemannen Erik Mattsson (22/4 1786-27/3 1865) och Britta Stina Jansdotter (20/10 1779-15/12 1855) Han är från Göksnåre nr 6 och hon från Filsarby, Tolfta. De gifter sej 1810 i Uppsala, flyttar hit och får barnen Anna Caisa (4/12 1810-) och tvillingarna Stina Lisa och Gustava (8/11 1817-) I husförhörslängden för 1803-09 står det följande om Eric: undergått uppskrift 9/7 1807 för …1808.  I husförhörslängden för 1810-16 står han angiven som: Nybyggaren. 1817 står det något som tolkas som att far och son delar på en dräng. Troligen har Eric då flyttat hit till ”Nybygget då”.

Beväringssoldaten Eric Andersson (22/3 1792-17/4 1817) bor också här. Han är son till båtsman Anders Friskman i Göksnåre. Han blir utkommenderad 17/4 1814 och bor då i Kussil. 1816 flyttar han till Gefle.

Soldatänkan Greta Larsdotter Sundholm (1/10 1772-25/1 1857) flyttar in 1816 från Österleufsta. Hon har barnen Lena Caisa (28/8 1808-) och Lars Petter (5/4 1812-) med artilleristen Lars Sundholm.

Här får de även Maja Greta (20/10 1818-) När hon får Erik (26/3 1827-) är det utan angiven fader och hon anges som änka. Dottern Lena Caisa får Greta Lena (10/8 1832-) utan angiven fader och Lars Erik (21/12 1835-) där fadern anges som drängen Jan Eric Löfström i Flottskär. Greta benämns som utfattig. Hon dör av ålderdom 74 år gammal.

Här bor också fattighjonet och båtsmansänkan Anna Larsdotter (1750-27/11 1827)

Den förre sjömannen Jan Erik Satts (20/6 1820-10/6 1851) flyttar in från Gefle 1843 och gifter sej med dottern Gustava Ersdotter (8/11 1817-) och de tar över. Han är son till båtsmannen i Snatrabodarna Eric Sats (1775-1/3 1837) och hans hustru Greta Jansdotter (1777-) Han har varit dräng hos fiskaren och borgaren Per Abraham Högberg i Gefle sen 1841 då han kom från Västland.

1843-1851        Torparemågen Jan Erik Satts (20/6 1820-10/6 1851) och Gustava Ersdotter (18/11 1817-) Han är från Gefle och hon är dotter i huset. De gifter sej 1843 och får Jan Erik (28/3 1843-) som gifter sej 1868 med Johanna Lindlöf (21/4 1841-) och blir fiskare i Grönö, Lars Gustaf (13/6 1846-) som flyttar till Gefle 1864, se vidare nedan, och Per Alfred (22/1 1849-) som flyttar till Gefle 1868, se vidare nedan.

Sonen Jan Erik får sonen Erik Peter (7/4 1868-) som flyttar till Hyttön, Österfärnebo 1893. Sonen Lars Gustaf flyttar alltså till Gefle 1864. När han kommer till dit flyttar han efter något år in hos skräddarmästaren Olof Baumgren och börjar gå i lära. Han är skräddargesäll 1868 då han gifter sej med Helena Christina Broden (29/12 1864-) som är från Gefle. De får barnen Beda Eugenia (23/6 1868-), Hulda Laurentia (20/9 1870-), Gerda Adolfina (1877-), Helena Elisabet (1881-), Gustav Adolf (1883-) som möjligen kan vara farfar till Jörgen Satz som kontaktat mej efter att ha läst bloggen, Bernhard Leopold (1896-) och Edvin Isidorus (1889-)

Under 1880-talet blir Lars Gustaf dessutom skräddare och, kanske i samband med detta, ändrar stavningen av sitt namn till Satz.

Sonen Per Alfred flyttar alltså till Gefle 1868. Han är där några år och jag tappar kontakten med honom innan han 1885 träffar Christina Gustafsson (1856-) från Värmland och de får dottern Gertrud Pamelia (1885-) Per Alfred är då skomakare. Därefter flyttar de till Nordanåker i Österfärnebo där de får Signa Amalia (1889-) De flyttar vidare till Ön i samma socken och där får de Gustaf Adolf (1891-) och Karl Johan (1897-)

Redan 1910 jobbar Gustaf Adolf som dräng i Fors.

Jan Erik Satts dör, 30 år gammal, enligt husförhörslängden av en ”olycklig händelse”. I död- och begravningsboken anges mer detaljerat ” ihjälslagen genom fall” Hans bouppteckning visar bland annat att han troligen var duktig snickare då han hade ett 30-tal verktyg för trä. I övrigt kan noteras 1 kaffekvarn, 1 skoborste, 1 plånbok, 1 filthatt, 1 paraply och 1 par damasker. Han hade 1 ko, 1 kviga och 2 tackor med lamm till ett värde av 22 riksdaler. Han hade även en stugbyggnad med kammare, ofärdig, 12 varv hög utan tak. Summan av tillgångarna värderades till 103 riksdaler. Bland skulderna kan noteras Carl Persson i Kuggböle 14 riksdaler, Olof Sjögren i Årböle för auktionsinrop 4.40, Lars Larsson i Olarsbo 1.16 och traktör Giljam i Leufsta 2 riksdaler. Skulderna summerades till 24 riksdaler. Gustava gifter om sej med den 7 år yngre sockenskomakardrängen Jan Erik Forslund

Här presenteras en 300 år gammal fiskreglering med en verkläggning  i Björknässundet 1748.

Den var utförd med 3 kanaler varav 2 var böndernas och 1 tillhörde Anders Ersson.

Det låg mellan Båthusfjärden och Saltsjön, nuvarande Handviken, man kan se resterna vid Skatenvägen mellan nerförsbacken och Rundskär.

Vid denna tidpunkt var havsnivån ca 1,70 m högre än idag.

Den sydligaste kanalen anges som böndernas gamla fiske vilket torde innebära att den är ungefär 300 år gammal.

 Här följer en beskrivande tolkning av ritningen med gamla längdmått översatta.

Längst i norr: Böndernas kanal: 28 steg (25 m) lång, 7-11 tum (18-27 cm) djup,

7 qvarter (104 cm) bred.

Häremellan 3 steg och 1 fot (327 cm)

I mitten: Anders Erssons fiskeställe: 5-7 tum (13-18 cm) djup, 1 ahln (60 cm) bred.

Häremellan 28 steg (25 m)

Längst i söder: Böndernas gamla fiske: 11 tum (27cm) djup, 7 kvarter (104 cm) bred.

Ritningen gjordes av brukets Sam Tärnström daterad 29 april 1748.

Här presenteras en 300 år gammal fiskreglering med en verkläggning  i Björknässundet 1748.

Den var utförd med 3 kanaler varav 2 var böndernas och 1 tillhörde skogvaktare Anders Ersson.

Det låg mellan Båthusfjärden och Saltsjön, nuvarande Handviken, man kan se resterna vid Skatenvägen mellan nerförsbacken och Rundskär.

Vid denna tidpunkt var havsnivån ca 1,70 m högre än idag.

Den sydligaste kanalen anges som böndernas gamla fiske vilket torde innebära att den är ungefär 300 år gammal.

Längst i norr: Böndernas kanal: 28 steg (25 m) lång, 7-11 tum (18-27 cm) djup,

7 qvarter (104 cm) bred.

Häremellan 3 steg och 1 fot (327 cm)

I mitten: Anders Erssons fiskeställe: 5-7 tum (13-18 cm) djup, 1 ahln (60 cm) bred.

Häremellan 28 steg (25 m)

Längst i söder: Böndernas gamla fiske: 11 tum (27cm) djup, 7 kvarter (104 cm) bred.

Ritningen gjordes av brukets Sam Tärnström daterad 29 april 1748.

Det började med en kommenar här på bloggen om Fågelsången, följt av lite mailande om koleran och till slut hittade jag ett släktskap som jag inte tror att de inblandade har varit medvetna om.

Det är härligt när olika kunskaper vävs ihop och skapar helt nya bilder av byns och människornas historia.

I utklippet nedan av den skattebonde som var innehavare av Sörgården i slutet av 1700- och början av 1800-talet ser vi hans söner som utgör de båda grenar som Leif Sörehall och Anders och Jan Westbom kommer utav. Vi ser även att en tredje broder och mamman senare dör i kolera.

(1790)-1808      Skattebonden Erik Nilsson (10/8 1763-17/1 1837) och Anna Ersdotter (8/4 1759-28/4 1808) Han är son i huset och hon är dotter till skogvaktaren Erik Andersson i Snickars. Han är noterad på skifteskartan från 1823. De skiften han har får nr 273-305. De gifter sej 1786 och får barnen Lisa (9/7 1786-), Nils (16/11 1788-), Erik (26/10 1790-30/3 1862) som senare tar över här, Caisa (17/1 1793-) som gifter sej 1816 med drängen/båtsmannen Markus Larsson Rask från Göksnåre nr 3, Anna (8/3 1795-) som gifter sej 1819 med brukssjömannen Mats Kjellberg och blir frälsebönder i Göksnåre nr 3, Anders (24/8 1800-21/11 1865) som gifter sej 1822 med bondedottern Anna Matsdotter (11/11 1793-5/12 1867) från Valö, Lars (21/12 1803-), Lars Ersson (9/12 1803-4/9 1834) som dör i kolera som dräng i Göksnåre nr 1. Anna dör i lungsot 1808. Då lever alla 8 barnen och är mellan 5 och 22 år gamla. Äldsta sonen Nils är landvärnssoldat. Olof Larsson i Ängskär och Eric i Hjälmunge representerar de omyndiga barnen. Bouppteckningen efter henne upptar 5 hästar, ½ föl, 5 kor, 2 kvigor, 2 ??, 1 kalv, 9 får, 2 ?? och 1 sugga, totalt värde 82 riksdaler. Till hennes ägo räknas också 1/5 av skogvaktarefastigheten i Göksnåre till ett värde av 5 riksdaler 4 skilling banco. Hennes totala tillgångar uppgick till ca 154 riksdaler men hon hade också skulder som uppgick till ca 80 riksdaler. I detta fall är värdet på hennes djur större än hennes nettotillgångar.

Eric är ffffff till Leif Sörehall och likaså till Jan och Anders Westbom som nu tillsammans har Malen 1:4, dvs Leif och bröderna Westbom är sexmänningar. Sonen Eric (26/10 1790-30/3 1862) är den som får ta över här och alltså är Leif Sörehalls gren medan sonen Anders (24/8 1800-21/11 1865) blir den gren som bröderna Westbom är en del av. Fadern Erik gifter om sej samma år som han blev änkling.

1808-(1824)      Skattebonden Erik Nilsson (10/8 1763-17/1 1837) och Stina Ersdotter (1760-4/9 1834) Han är änkling i huset och hon kommer närmast från Hjelmunge där hon varit gift med skytten Lars Wiklund (1767-1808) som är född i Lönnö med Olof Lönn och hans hustru Maria som föräldrar. De gifter sej 1808. Hon och en dräng, Anders Andersson (9/10 1812-4/9 1834) dör i koleran. Hennes bouppteckning visar att hon inte hade några arvingar. Närmaste släktingar var systrarna Elisabet gift med bruksarbetaren Eric Larsson i Engskär och Maria Ersdotter i Sikhjelma ogift 63 år. Hon ägde 2 kor och 2 tackor med lamm och sammanlagt värden för 84 riksdaler som Eric och systrarna delade lika på. Fadern avstyckar fastigheten i 2 lika stora delar (¹/₄ mantal) Den näst äldste sonen Eric tar över här någon gång mellan 1823 och 1825. Nästa son Anders får samtidigt den avstyckade delen Kumlet. När Eric dör av diarre 73 år gammal omnämns hans barn i äktenskapet med Anna där, förutom ovan nämnda, Lisa Ersdotter gift sen 1816 med skattetorpare Eric Englund i Engskär, Chatarina gift med frälsebonde Marcus Larsson i Kårbo, Västland, Anna gift med statardrängen Mats Kjällberg i Åkerby och Lena gift med torparen Eric Wahlber i Wahlö socken. Enligt en frivillig överenskommelse delas det lika mellan bröder och systrar. Enligt hans testamente ärvde (äldste) sonen åtskilligt av lösöre, persedlar och en revers på 40 riksdaler. De totala tillgångarna uppgick till 109 riksdaler.

Den 25 och 26 juli 1748 är brukets inspektör Sam Tärnström i Göksnåre.

Han bor hos skogvaktaren Anders Ersson och han inspekterar och förhör angående hur byns bönder hanterar mark och skog. Han påpekar att Bruket äger 2/3 av byn och att byns skog är oskiftad. Han hotar med att bönderna kan bli instämda till tinget om de inte följer avtal mm.

Det är en 4 sidor lång berättelse på omständlig och krånglig svenska som jag senare ska "översätta" till modernt språk. Förutom alla personer som omnämns är det också en störflod av namn på olika ställen i byn som anges.

Några av dessa är ju lätta och bekanta medan andra är desto svårare.

En utmaning till alla läsare är nu att inkomma med förklaringar och angivelser om var dessa ställen ligger och vad de eventuellt har för annat namn idag.

Göksnåres Stora Hedersomnämnade av Första Graden till den som kan identifiera alla dessa ställen.

Geografiska namn som omnämns:

 Wallandsören

Östersundsängen

Stormossen

Gränsskäret

Siälsharen

Flyshagen

Svandsharen

Krokasken

Östermåssarna

Wahlö rörgången mot Skillerö

Nyböle äng

Dansängen

Werkskier

Krokasken

Grömmafjäl

Skatängshaget

Årbölemossarna

Tärörsgloppet

Skäret Stångrund

Biörkskäret

Det finns inte så mycket uppgifter om dessa så idag tar vi 2 st på en gång. Längre fram finns det betydligt mer att skriva om för varje båtsman.

1694-?               Mats Skärlkarl () Släktnamn?

(1640)-(1687)   Anders Larsson Geting (1637-x/5 1697) och Kerstin Ersdotter (1638-17/10 1718) Han är son i Göksnåre nr 6 och hennes föräldrar är Erik Tomson och Malin Larsdotter som har Göksnåre nr 5.

De får Lars (x/12 1665-före 1718), Erik (x/3 1668-13/4 1731), Anders (x/9 1670-före 1718), Johan (x/12 1672-), Isak (x/3 1675-före 1718), Olle (x/3 1677-före 1718), Elin (-x/8 1680-x/9 1680) som dog innan 1 månad, Per (x/4 1682-före 1718), Anna (x/4 1686-) innan de flyttar till Göksnåre nr 6 och tar över där.

Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938

Finns inte med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949

Finns inte på kartan från 1823.

Finns på skifteskartan 1839-44 då båtsman Olof Friskman bor här. Har då littera 602-603. Båtsmanstorpet fick denna mark vid skiftet 1839-44 så troligt är att det ursprungliga torpet här byggdes något av dessa år. Själva huset kan också ha flyttats hit.

På den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 har tomten littera 312. Denna fastighets styckas dock inte av vid detta tillfälle utan har hela tiden legat som en egen samfälld del för byn.

Tillhörde Norra Roslags 1a Båtmanskompani som bytte namn till Norra Roslags 4e Båtmanskompani 1845. Kompaniet bildades 1640 och det totala båtsmanshållet avskaffades 1887. Göksnåre var rote nr 58.

Varje ny Båtsman tog sej ett båtsmansnamn som nästan alltid skulle vara samma namn som föregångarens.

Rotarna skulle dessutom hålla reserver sk dubblingar.

Var dessa bodde är oklart.