Kungl.ge Majesttz min Allernådigaste Konungs och Herres Trotienare och Tillförordnad Häradshöfding över Örbyhus Län, Norunda och Ohlands Härader med Dannemora och Löfsta Tingslagor i Upland. Jag Lars Braunerskiöld giör
härmed Kunnogt och Witterligt för allom them om thetta mit Öpne Bref händer att förekomma, Se, eller höra Sig Föreläsas, att åhr efter Christi Börd, ettusendesiuhundrade och på thet fyrationdesiunde, den första dag ute Junii Månad, tå Jag för Rätta Satt, och Laga SommarTing höll med i menige Man och allmoge af Löfsta och Hollnäs socknar, å Wanligit Ställe uti Skierplinge Giestgifvaregård, Närvarande, jämte mig, Länsmannen Välachtad Isak Gestrin och Tingslagets edsvorne nämd.
Lät kamarherren Välborne Herr Carl De Geer, genom thes Bruksinspektor vid Löfsta , Herr Heinrich Bäck , anhålla om HäradsRättens faste och stadfästelse bref på 2nne fjierdedels skattefrälsehemman i Giöksnåre by och hollnäs Sockn, om 1 5/6 öreland hvarthera , till ärnående hvaraf, Inspectoren framgaf och lät kundgiöra 1: ° den afhandlingsom emellan Herr Kammarherren, och före detta bonden Anders Erson ther i Giöksnåre, tillika med hans hustru Anna Johansdotter under den 24 September 1745 , uti flere vittnens närvaru upprättad blifvit, theraf befants, huru som the senare , till den förra uppdragit och avstådt skatterättigheten af theras ägande fierdedels hemman i Giöksnåre Emot åtskillige betingande Vilkor och förmoner, såsom först det torpställe norribyn, som Anders Ersons fader Erich Anderson tillförne innehaft och bebodt. tillika med Slotterhagen, varpå torpet är bygdt, derinnom äfven äro 2nne små hampåkrar belägne. Dernäst Kohl och bönlandet, som tilförne blifvit under detta torp nyttiadt. jemväl siu stychen små linåkrar i Vreten öster om torpets tomthaga. En liten åker i Nyvreten . En liten Slotterhaga Öster om byn. En ängslotta vid Skatan, Torrörn benämnd. En äng vid kullen Storrödningen kallad. Vikängen Öster om byn. fyra spiäll i hemängen, allmänningarne kallade. Stulttegen i Västerängen. En instängd myr nordan från byn. Vårfiske uti lilla Strekan i Biörchskiärssundet. Nödig vedbrand, gärdslefång och något byggningsverk till husens vid magt hållande vid torpet. utav frälsehemmanens skogslotter. Nödigt muhlbete på bysens utmark. att blifva antagen till Brukets Skogvaktare öfver åtskillige hemmans Skogar, som i afhandlingen upräknas, och att derföre niuta i årlig lön, så länge han samma Sysla troligen förättar, niio och ½ tunna spannemål, Samt två fjerdingar salt.
Att Anders Erson och the av hans bröstarfvingar, som tid efter annan kunna komma att besitta torpet, måtte få niuta förfvar under Bruket, samt äga frihet, att med dagsverchen vid Lastageplatsen Ängskier Sig något förtjena, hvilka alla lägenheter Herr Kamarherren honom på begiäran efterlåtit, att för sig, sin hustru, barn och bröstarfvingar, nyttja, brucha och innehafva, såsom fördel undan thes hemman i Giöksnåre och Mahlen, dock att Anders Erson, thes hustru, barn och bröstarfvingar inte på något sätt, hvarchen genom kiöp eller byte, får bortlemna berörde torp och lägenheter till någon annan, än Herr Kamarherren eller thes arfvingar, icke heller att detta torp med the therunder lagde ägor och tillhörigheter, skall vara någon börd underkastat, i fall Anders Erson hans hustru Anna Johansdotter och theras bröstarfvingar voro alla med döden afgångne. Så kommer merberörda torp och lägenheter att läggas tillbacha under Herr Kammarherrens Hemman i Giöksnåre och Mahlen, emellertid och så länge detta torp af Anders Erson och hans arfvingar innehafvesskall därföre af dem sex dagsverchen åhrligen utgiöra antigen vid Löfsta bruk eller Lastageplatsen Ängskiär. I anledning häraf, med det mera, som sielfva afhandlingen omförmäler, har Herr Kamarherren med det sig således förvärfvade 1/4–dels Skattehemman i Giöksnåre å 3nne allmänna häradsting lagfarit, thembg åhr 1745 30 september 1 an gången, då och samma afhandling, till efterrättelse å bägge sidor, vardt uti protocollet, att ifrån ord intagen, samt Anders Erson bevist ther öfver meddelt , hvarvid Bonden Anders Ohlson Hollen sig anmält, och, på thes hustrus vägnar, såsom syster till Bytesmannens hustru, anfördt, det hvar then hon , eller hennes brorsbarn skola vara utlöste för theras andelar i Giöksnårehemmanet, det doch Inspectoren Bäck , så väl som Anders Erson lofvat, att innan lagfarten tillända lupit, fullgiöra, så att Anders Ohlsons hustru, och hennes brorsbarn, hvilka jemte Anders Ersons hustru, allenast varit rådande till en systerdel i hemmanet, skulle blifva i det målet tillfredsstälte. Och som vid nästpåföljande VinterTing 7 febr 1746 vardt med behörige qvittenser af 13 nov 1745 och 1 jan fortnämnde åhr bevist att sådant blifvit efterkommit.
Så har Herr Kamarherren å detta Hemman undfådt det 2dre upbudet och få vid sama års somarting den 29 Majj , det 3e Dito, Hvarefter laga stånd utan hinder fölgdt.
Och 2e deht upplåtelsebref, af den 25 sept 1745 som Maths Erson i Giöksnåret, uti 3nne Vittnens Närvaro, ifrån sig lämnat, thermedels han, i anseende dertill , att hans afledne fader Erich Mathson, och farbroder Pehr Mathson, hvilka varit ägare af det ¼-dels hemman i Giöksnåre, som han då för tiden bebodde, Samkat å Sama heman en ansenlig skuld vid Löfsta Bruk, 868 (riksdaler) 29 ½ öre kopparmynt, och han Maths Erson, jämväl under the framslutne svåra åhren, samma skuld påökat till 729 dal 10 öre dito mynt, uppdragit och afstådt till Herr Kamarherren Carl De Geer, detta sitt åboende ¼ hemman i Giöksnåre om 1 5/6 öreland. Emot det , att så väl bemälte hans faders och farbroders , somhans egen skuldsuma, tillsaman 1598 daler 7 ½ öre kopparmynt, blifvit honom eftergiven, och uti Bruksräkningarne afförd. I följe hvaraf Herr Kamarherren med detta hemman i Giöksnåre på samma tider, som med det föregående lagfarit, och således laga stånd therå ärhållit, utan att något det minsta klander deremot förspordts, hvilket att Häradsrätten hos sig i övervägande tog.
Och alldenstund utaf förenämde skiäl och omständigheter nogsamt inhämtades, att Kamarherren Herr Karl De Geer, medelft ofvan berörde torps och lägenheterafstående, jämte åtskillige andra utfästevilkor till förra bonden i Giöksnåre Anders Erson och hans hustru Anna Johansdotter, therom den åberopade afhandlingen, vidlyftigare förmäler, blifvit behörig ägare till Skatterättigheten af theras fierdedels hemman i Giöksnåre , theraf han förut äger räntan, jämväl för en ärkiend skuldfodran af 1598 daler 7 ½ öre kopparmynt till en annan lika stor jordandel i samma hemman, hvaraf han äfven förut är ränteägare, och med hvilcha tvenne fierdedels hemman han på the här framantill omrörde tider, enligt protocollernes lydelse, offentliga lagfarit och laga stånd öfver natt och åhr ärhållit , utan något annat mellan kommit klander, än det, som af bonden Anders Ohlson i Holln vid det första uppbudet på den ena fierdedelen giordes, och vid nästpåföljande Ting, på sät som redan omtalt är, och protocollet den 7 feb nästföljande åhr utvisar vardt bilagdt och uphäfvit.
Fördenskul fant jag med nämden skiäligt samt med 1 och 4 Cap. Enligt att härmed döma och förklara ofvannämde 2nne fierdedels hemman i Giöksnåre by och Hollnäs sockn, om 1 5/6 öresland hvartera för Kammarherrens Välborne Herr Carl De Geers, thes frus, barna och arfvingars, arfvinge efter arfvinge, lag- och välfångna egendom, öfverhvars ägor och lägenheter i hus och jord, samt annat mer, i våto och torro, närby och fierran, ingenting undantagandes af att hvad thy med rätta tillkommer af ålder under legat hafver, eller hädanefter laga tilvinnas kan, han och the underfrälsemanna rätt och börd, måge styra och råda , nu och i evärderliga tider.
Driste sig fördenskull ingen härå att tadla eller klandra, vider sine fem daler silfvermynts bot för Häradshöfdinga dombrott som lage säger.
The ärlige gode män, som tå suto med mig i Rätten, finnas i Domboken införde.
Till yttermera visso och stadfästelse häraf, varder detta med min Egenhändiga Underskrift, Jämte Tingslagets och mitt vanliga Signete, som skiedde åhr , dasg och ort, som åfvan skrivit står.
Samma dag är Charta Sigillata afgiften härföre betalt med Tre daler Silfvermynt, attesterar ut Supra. S Praunerskiöld.
Så här blir det med en översättning till modernare svenska:
Till Kungen
Protokollförare för Laga sommarting i Skärplinge gästgivargård 1 juni 1747 Lars Braunerskiöld. Närvarande Länsmannen Isak Gestrin, tingslagets nämnd samt undertecknad.
Kammarherren Carl De Geer lät, genom sitt bud bruksinspektören Heinrich Bäck, anhålla om att rätten skulle stadfästa ett köpebrev på 2 st skattefrälsehemman i Göksnåre. De är på 1 5/6 öresland vardera. Som underlag lades fram, 1) den avhandling mellan Carl De Geer och Anders Erson med hustru Anna Johansdotter, daterad och bevittnad 24/10 1745, där Ersons till De Geer avstått skatterättigheterna av deras hemman mot åtskilliga villkor och förmåner. Dessa är det torpställe norr i byn där Anders Erssons far Erich Andersson tidigare bott. Även Slåtterhagen och 2 små hampåkrar där torpet ligger ingår. Dessutom ingår kål- och bönlandet som nyttjats av detta torp, och 7 små linåkrar i Vreten öster om torpet. En liten åker i Nyvreten , en liten slåtterhage öster om byn, en liten ängslott i Skaten benämnd Torrörn, en äng vid kullen Storrödningen öster om byn benämnd Vikängen, 4 spjäll i hemängen, benämnda Allmänningarna, Stulttegen i Västerängen och en instängd myr norr om byn. Annat som ska ingå är vårfiske i lilla Strekan i Björkskärssundet, behovet av ved för eldning, material till gärdesgårdar och byggnadsmaterial från frälsehemmanens skog för att underhålla torpet, erforderligt mulbete på byns utmark och att bli brukets skogvaktare. För denna syssla ska han få 9 ½ tunnor spannmål och 2 fjärdingar salt i lön.
I avtalet ingår också att Anders Ersson, och hans bröstarvingar som ärver torpet, ska ”njuta förvar” under bruket och att ha rätten att utföra dagsverken vid Ängskärs lastplats. Han har rätten att nyttja, bruka och inneha det som uppräknats. Han får inte sälja eller byta bort torpet eller någon del av det till någon annan än Kammarherren.
Han ska dessutom göra 6 dagsverken vid Ängskär eller i Leufsta bruk.
I och med detta har Kammarherren vid 3 häradsting lagfarit detta av honom köpta ¼ mantals skattehemman. Den 30/9 1745 anmälde bonden Anders Olsson i Hållen att hans hustru, som är syster till Anders Erssons hustru, skulle bli utlöst från hemmanet i Göksnåre. Inspektör Beck fick i uppdrag att se till att hon fick sin systerdel innan lagfarten löpt ut. Vid vintertinget 7/2 1746 uppvisades kvittenser att så hade skett.
Då har kammarherren vid vintertinget fått det andra uppbudet och vid sommartinget 29/5 det tredje varvid affären har vunnit laga kraft.
Som underlag 2) lades det överlåtelsebrev daterat 25/9 1745, och bevittnat av 3 vittnen, som Mats Ersson i Göksnåre lämnat ifrån sej. Hans avlidna far Erich Matsson och farbror Pehr Matsson som varit ägare till det ¼ hemman som Mats Ersson bott i har försatt hemmanet i en skuld till Leufsta Bruk på 868 riksdaler 29 ½ kopparmynt. Nu har Mats Ersson under de senaste svåra åren ökat på skulden med 729 daler 10 öre dito mynt.
Nu avstår Mats Ersson ¼-delshemmanet på 1 5/6 öresland till Kammarherren mot att deras totala skuld på 1598 daler 7 ½ öre kopparmynt avskrivs.
Rätten fastställde då att Kammarherren Carl De Geer förvärvat dessa 2 ¼-dels hemman om vardera 1 5/6-dels öresland.
Om någon däremot talar eller klandrar ska de böta 5 daler silvermynt.
Undertecknat av S. Praunerskiöld
1629-1652 Louis de Geer (1587-19/6 1652)
Hans son tar över.
1652-1692 Emanuel de Geer (1624-1692)
Hans brorson tar över.
1692-1730 Charles de Geer (1669-1730)
Han var barnlös och hans brorson tar över.
1730-1778 Charles de Geer (30/1 1720-7/3 1778)
Hans son tar över.
1778-1805 Charles de Geer (8/3 1747-13/1 1805)
Hans son tar över.
1805-1861 Carl de Geer (9/5 1781-8/8 1861)
Kallades Excellensen. Han hade ingen familj så hans farbror tar över.
1861-1877 Emanuel de Geer (14/2 1817-1877)
Kallades baron Manne. Hans bror tar över
1877-1887 Louis de Geer (27/11 1824-7/6 1887)
Hans son tar över.
1887-1914 Carl de Geer (1859-1914)
Hans bror tar över
1914-1919 Louis de Geer (8/8 1866-1925)
1790-1806 Petter (Pehr) Jansson Friskman. Han blir antagen som ordinarie 7/7 1790. Pehr är i 1795 års ”Generalmunstringsrulla” fortfarande obefaren, dvs har ej, som det heter, varit på sjön.
26 maj 1798 inmönstras han för 1 års tjänst i Kungliga Armens Flottas eskader i Åbo.
4 juni 1799 avmönstras han från den tjänstgöringen vid Åbo slott.
Det fanns regler för vad bönderna i roten skulle hålla båtsmannen med. Tidigare har jag skrivit om kläder mm och här kommer lite om den stuga han skulle ha.
Varje båtsman på ordinarie nummer skulle förses med bostad enligt bestämmelser från 1690 med en stuga om 8 alnar inom knutarna samt en förstuga till detta även en liten loge med lada samt fähus för två kor. Detta innebär att boytan var ca 19 m2.
År 1715 kom nya specifikationer för torpen där det sägs att även en kammare skulle finnas samt att stugan skulle ha spis.
En förordning kom 1750 där man förutsätter en enkelstuguplan för torpet med stuga 8 alnar i fyrkant och farstu 4 alnar bred.
I landshövdingens kungörelse, Uppsala den 9 februari 1818 (båtsmansbeklädnad) kan vi se vad roten skulle hålla båtsmannen med och vad det beräknades kosta.
Kammarkollegiet har stadgat följande pris på båtsmans beklädnings persedlar, här redovisade i Riksdaler banko:
Båtsmans Beklädnad
Utredningspersedlar
Kapprock av blå vadmal med krage, foder och knappar 12 riksdaler
Kapprock av segelduk fodrad 1 riksdaler 32 skilling
Nåckad rya eller ylletäcke 1 riksdaler 20 skilling
Hängmatta av buldan med skörlinor, skotthorn 1 riksdaler 28 skilling
Beklädnadspersedlar
Tröja med ståndkrage, stoffering, foder och knappar 6 riksdaler
Väst av blå vadmal, dubbla slag, ståndkrage, armar, foder och knappar 4 riksdaler
Långbyxor av blå vadmal, lösa lärftfoder och knappar 6 riksdaler
Halsduk av mörkt lärft 16 skilling
Hatt 1 riksdaler
Läderskor 1 riksdaler 40 skilling
Ullstrumpor 1 riksdaler
Skjorta 1 riksdaler 16 skilling
Olof Gräs Friskman (2/10 1800-19/5 1877) blir antagen som ordinarie båtsman 1823. En konstighet med honom är att han är angiven som efterlyst i landshövdingens kungörelse 1 maj 1824 för att han uteblivit från mönstringen. Han tillhörde 1822 års klass. Kan de ha missat att han då redan var antagen som båtsman?
Gl. (gamle) Måns Friskman född 1719 lika som ofwannämnde då För. woro på flykten. Pter (pater=fader) Eric Dahlman i Forsmark och m. (mater=moder) h. Maija. Flyttade hit i Församl. i ungdomen, då han blef Båtsm. i Göksnåret och tjente wid roten i 21 år. Gift för några och 50 12 år sedan med efterlef. h. Stina Olsdr från Engvreta med hwn. (hwilken) inga barn eller i förra giftet med Maja Anders dr i Göksnåret för några och 50 år sedan och hade med henne 3 söner af hwilka 2 med döden föregått. Sjuk nu til slut i 8 weckor i ålderdomsbräckl. hwari han dog d 8 dennes 74 år gl.
Så står det i död- och begravningsboken för torparen och förre båtsmannen Måns Ersson Friskman (1719-8/5 1793).
Hans föräldrar, Eric Dahlman och hans hustru Maija var alltså på flykt pga rysshärjningarna då bla Forsmarks bruk plundrades och brändes. De var fffffffff och ffffffffm till Mattias Holmgren som bor i byn idag.
I gårdsbeskrivningarna för byn ser vi att Måns blir båtsman i byn och därefter blir kvar som torpare.
En av hans söner är Lars Andersson Hollman (13/6 1776-14/6 1831) som blir sockenskomakare och torpare.
Han får i sin tur bla en son vid namn Per Larsson (9/3 1802-26/3 1855) som blir frälsebonde i Göksnåre nr 5.
Han i sin tur får sonen Anders Petter (16/12 1839-5/6 1884) som tar över som frälsebonde.
En av hans söner är Per Gustaf Holmgren (16/6 1859-24/6 1932) som även han fortsätter som frälsebonde till 1890 då han köper Göksnåre 4:3 Kumlet och blir skattebonde.
Han får sonen Karl Gustaf Holmgren (4/1 1886-) som tar över.
De senaste ättlingarna är sen i turordning Karl Magnus Holmgren (23/10 1913-), Ingemar Holmgren (1941-) och Matthias Holmgren (29/12 1969-) som bor där idag.
Jordeböcker
Årtal Göksnåre page Bild Kommentar
1631:5 177 96 G4 säker
1632 Hållnäs p 78, hittar ej Göksnåre
1634 Ej Olands härad
1636 719 364 G1-G4 och G6 säkra
1640 418 427 G1, G2 säkra
1641:2 813 90 G2-G4, G6 säkra
1642 422 439 G2-G6 säkra
1643 Ej Olands härad
1645 420 450 G6 säker
1649 480 335 G1-G4 säker
1650 620 678 G1-G3 och G6 säkra
1652 Svårt hitta socken
1655 1548 556 Tolkat, svårt att tolka namnen
1659 178 186 G2-4 säkra
1661 198 417 G1-G4 säkra
1664 1770 935 G1-G4, G6 säkra
1666 1702 219 G1, G4 och G6 säkra
1667 189 992 G1-G4, G6 säkra
1668 887 941 G2-G4 säkra
1672 129 147 G1-G3 och G6 säkra
1674 Hållnäs 124 - Mycket skadad
1678 - - Mycket skadad
1680 1962 1044 G1-G4 säkra
1685 1052 1123 Tolkat men osäkert
1686 Ej Olands härad
1688 2:2 2527 3230 G1-G5 säkra
1693 798 883 Svårtolkat, G6 säker
1696 2046 1082 Svårläst,
1700 1710 910 ½ G1 och G2-G6 säkra
1702 1832 978 Inga säkra
1704 812 1 G1-G6 säkra
1706 1956 1024 Inga säkra
1708 2036 1103 G1, G3-G5 säkra
1709 - 1025 Inga säkra
1712 540 296 G5 säker
1714 809 442 G2-G6 säkra
1715 1989 1026 G2, G4 och G5 säkra
1717 1357 780 G2-G6 säkra
1719 652 674 G2, G5 och G6 säkra
1720 83 91 G3-G6 säkra
1722 806 596 G5 säker
1723 1110 583 G1-G6 säkra
1724 793 425 G1-G6 säkra
1725 1038 546 G1-G6 säkra
1726 498 270 G1, G3-G6 säkra
1728 812 431 G1 säker
1730 649 348 G1, G3-G6 säkra
1732 676 355 G1-G6a säkra
1734 350 190 G2 och G5 säkra
1736 656 344 G1-G6a säkra
1738 314 171 G1-G4 säkra
1740 692 373 Osäkert
1742 1061 580 Osäkert
1631 ½ Oluff 5 1/3 öresland
½ Eric, 4 2/3 öresland
½ Jöns, 3 öresland
½ Eric Larsson, 3 örsland
½ -, 4 1/3 öresland
½ -, 4 1/3 örsland
1636 ½ Oluff 5 1/3
½ Eric, 4 2/3
½ Jöns, 3
½ Eric 3
½ (Michael?), 4 1/3
½ Pär, 4 1/3
1640 ½ Lars Olufsson 5 1/3
½ Eric Andersson, 4 2/3
½ Eric nnson, 3
½ -,-
½ -, -
½ Lars Pärsson, 3 2/3
1641:2 ½ -,-
½ Eric Andersson, -
½ Eric Nilsson, -
½ Nils Larsson,-
½ nn Mikkelsson, -
½ Lars Pärsson, 3 2/3
1642 ½ -, -
½ Eric, 4 1/3
½ Lars, 3
½ Nils 3
½ Eric, 4 2/3
½ Lars Pärsson, 3 2/3
1645 ½ Olofsson, -
½ (Andersson), 4 2/3
½ Erik Nilsson, 3
½ nn son 3
½ nn son, 4 1/3
½ Lars Pärsson, 3 2/3
1649 ½ Lars Olofsson, 8 1/3
½ Eric Andersson, 4 1/3
½ Erik Nilsson, 3
½ Nils Ersson 3
½ nn (Mikaelsson), 4 1/3
½ -, -
1650 ½ Lars Olofsson 8 1/3
½ Eric Andersson, 4 1/3
½ Eric Nilsson, 3
½ -,3
½ (Månsson Duus), 4 2/3
½ Lars Pärsson, 3 2/3
1655 ½ -, 8 1/3
½ -, 4 1/3
½ -, 3
½ -, -
½ -, 4 1/3
½ -, 3 2/3
1659 ½ Lars nn, 8 1/3
½ Eric Andersson, 4 1/3
½ Eric Nilsson, 3
½ Nils Ersson 3
½ (Mikkelsson), 4 1/3
½ Erik Andersson, 3 2/3
1661 ½ Lars Olofsson 8 1/3
½ Erik Andersson, 4 1/3
½ Eric Nilsson, 3
½ Nils Eriksson, 3
½ n Mikaelsson, 4 2/3
½ Lars nn,-
1664 ½ Lars, 8 1/3
½ Erik, 4 1/3
½ Eric Nilsson, 3
½ Nils Eriksson, -
½ (Duus), 4 2/3
½ Lars Persson, 3 2/3
1666 ½ Lars, 8 1/3
½ -, -
½ Eric nn, 3
½ Nils Eriksson, -
½ -, 4 2/3
½ Lars Pärsson, 3 2/3
1667 ½ Lars, 8 1/3
½ Erik, 4 1/3
½ Eric Nilsson, 3
½ Nils Eriksson, -
½ -, 4 2/3
½ Lars Pärsson, 3 2/3
1668 ½ -,-
½ Erik, 4 1/3
½ Eric Nilsson, 3
½ Nils Ersson, 3
½ -, 4 1/3
½ -,-
1672 ½ Eric Nilsson, 3
½ Nils Ersson, 3
½ Lars Ersson, (2 2/3)
½ (xx), 4 1/3
1/2 -, -
1/2 Lars Larsson, 3 2/3
1680 ½ Anders Larsson och Matz nn, 8 1/3
1/2 Mats Larsson 4 2/3
½ Lars Ersson 3
½ Eric Ersson 3
½ Anders Ersson 4 2/3
½ Eric Matsson 3 2/3
1685 ½ Per Olofsson, 4
1/2 Mats Ersson 4 1/3
½ Erik Larsson 3
½ Lars Larsson 3
½ Anders Larsson 4 1/3
½ nn Matsson 2 2/3
1688 ½ Matz Ersson, 8 2/3
1/2 Mats Ersson 4 2/3
½ Eric Larsson 3
½ Eric Ersson 3
½ Anders Ersson 4 1/3
½ nn Matsson 3 1/3
1693 ½ -, 8 1/3
1/2 -, 4 2/3
½ -, 3
½ -, 3
½ -, 4 1/3
½ Matsson 3 2/3
1696 ½ Erik Andersson och nn, 8 1/3
1/2 Lars Andersson 4 2/3
½ Lars Ersson 3
½ Mats Ersson 3
½ n Larsson4 1/3
½ -, 3 2/3
1700 ½ Erik Andersson och Olof nn, 8 1/3
1/2 Lars Andersson 4 2/3
½ Lars Ersson 3
½ Mats Nilsson 3
½ Erik Larsson4 1/3
½ Eric Matsson 3 2/3
1702 ½ Erik Andersson och n Andersson, 8 1/3
1/2 n Andersson 4 2/3
½ Lars Ersson 3
½ Erik Matsson 3
½ Erik Larsson4 1/3
½ Eric Matsson 3 2/3
1704 ½ Erik Andersson och Lars Larsson, 8 1/3
1/2 Olof Larsson 4 2/3
½ Måns Ersson 3, frälse
½ Nils Ersson 3
½ Erik Larsson4 1/3
½ Mats Ersson 3 2/3, frälse
1706 ½ Erik Andersson, 8 1/3
1/2 n Andersson 4 2/3
½ Erik Larsson 3,
½ Erik Matsson 3
½ Erik Larsson 4 1/3
½ Erik n 3 2/3,
1708 ½ Erik Andersson, 8 1/3
1/2 Mats n 4 2/3
½ Erik Larsson 3,
½ Erik Matsson 3
½ Erik Larsson 4 1/3
½ Erik Matsson (Duus) 3 2/3,
1709 ½ (Erik Andersson), 8 1/3
1/2 Mats n 4 2/3
½ Lars n 3,
½ Mats n 3
½ Erik Larsson 4 1/3
½ n n 3 2/3,
1712 ½ Erik Andersson, 8 1/3
1/2 (Mats Matsson) 4 2/3
½ (Erik Larsson) 3,
½ (Erik Matsson) 3
½ Erik Larsson, 4 1/3
½ n n, 3 2/3,
1712 ½ Erik Andersson, 8 1/3
1/2 (Mats Matsson) 4 2/3
½ (Erik Larsson) 3,
½ (Erik Matsson) 3
½ Erik Larsson, 4 1/3
½ n n, 3 2/3,
1714 ½ (Erik Andersson), 8 1/3
1/2 Mats Matsson 4 2/3
½ Nils Larsson 3,
½ Erik Matsson 3
½ Erik Larsson, 4 1/3
½ Mats n, 3 2/3,
1715 ½ Erik Andersson, 8 1/3
1/2 Mats Matsson 4 2/3
½ Erik Matsson 3
½ Nils Larsson 3,
½ Erik Larsson, 4 1/3
½ Erik Matsson, 3 2/3,
1717 ½ Erik Andersson, -
1/2 Mats Matsson 4 2/3
½ Erik Matsson 3
½ Nils Larsson 3,
½ Erik Larsson, 4 1/3
½ Erik Matsson, 3 2/3
1719 ½ Erik Andersson, 8 1/3 ¼, Lars Larsson 1/4
1/2 Olof Larsson 4 2/3
½ Mats Ersson 3
½ Nils Ersson 3,
½ Erik Larsson, 4 1/3
½ Erik Matsson, 3 2/3
1720 ½ Olof Ersson, 8 1/3 ¼, Lars Larsson 1/4
1/2 Olof n 4 2/3
½ Mats Ersson 3
½ Nils Ersson 3
½ Erik Larsson, 4 1/3
½ Erik Matsson, 3 2/3
1722 ½ Erik Andersson, 8 1/3 ¼, Lars Larsson 1/4
1/2 Olof Larsson 4 2/3
½ n n 3
½ n n 3
½ Erik Larsson, 4 1/3
½ n n 3 2/3
1723 ½ Erik Andersson, 8 1/3 ¼, Lars Larsson 1/4
1/2 Olof Larsson 4 2/3
½ Måns Ersson 3
½ Nils Ersson 3
½ Erik Larsson, 4 1/3
½ Matts Ersson, 3 2/3
1724 ½ Erik Andersson, 8 1/3 ¼, Lars Larsson 1/4
1/2 Olof Pärsson 4 2/3
½ Matts Ersson 3
½ Nils Ersson 3
½ Erik Larsson, 4 1/3
½ Erik Mattson, 3 2/3
1725 ½ Erik Andersson, 8 1/3 ¼, Lars Larsson ¼, skatte
1/2 Olof Larsson 4 2/3, skatte
½ Måns Ersson 3, skatte
½ Nils Ersson 3, frälse
½ Erik Larsson, 4 1/3, skatte
½ Matts Ersson, 3 2/3, frälse
1726 ½ Erik Andersson, 8 1/3 ¼, Lars Larsson ¼, skatte
1/2 Olof Jansson 4 2/3, skatte
½ Måns Ersson 3, frälse
½ Nils Ersson 3, skatte
½ Erik Larsson, 4 1/3, skatte
½ Matts Ersson, 3 2/3, frälse
1728 ½ Erik Andersson, 8 1/3 ¼, Lars Ersson ¼, skatte
1/2 Olof Larsson 4 2/3, skatte
½ Måns Ersson 3, frälse
½ (Hans) Larsson (Jan) 3, skatte
½ Lars Ersson 4 1/3, skatte
½ Matts Ersson, 3 2/3, frälse
1730 ½ Erik Andersson, 8 1/3 ¼, Lars Larsson ¼,
1/2 Olof n 4 2/3
½ Måns Ersson 3,
½ Nils Ersson 3,
½ Erik Larsson 4 1/3
½ Matts Ersson, 3 2/3,
1732 ½ Olof Ersson, 8 1/3 ¼, Lars Larsson ¼, skatte
1/2 Olof Larsson 4 2/3, skatte
½ Måns Ersson 3, skatte
½ Nils Ersson 3, frälse
½ Erik Larsson, 4 1/3, skatte
½ Matts Ersson, ¼, n Ersson ¼, 3 2/3, frälse
1734 ½ Olof Ersson, 8 1/3 ¼, Lars Larsson ¼, skatte
1/2 Mats Olsson 4 2/3, skatte
½ Måns (Ersson) 3, frälse
½ Erik Nilsson 3, skatte
½ Lars Eriksson, 4 1/3, skatte
½ Anders Ersson, ¼, Matts n, ¼, 3 2/3, frälse
1736 ½ Olof Eriksson, 8 1/3 ¼, Lars Eriksson ¼, skatte
1/2 Mats Olofsson 4 2/3, frälse
½ Erik Månsson 3, skatte
½ Erik Nilsson 3, skatte
½ Lars Eriksson, 4 1/3, skatte
½ Matts Ersson, 3 2/3 ¼ , n Ersson ¼, skatte
1738 ½ Olof Eriksson, 8 1/3 ¼, Erik Larsson ¼, skatte
1/2 Mats Olsson 4 2/3, skatte
½ Måns Ersson, 3, skatte
½ Erik Nilsson 3, skatte
½ Lars Eriksson, ¼, Mats Ersson, ¼, 4 1/3, skatte
½ n n, 3 2/3, skatte
1740 ½ Olof n, 8 1/3 ¼, Erik Larsson ¼, skatte
1/2 n Olsson 4 2/3, skatte
½ n n, 3, skatte
½ Nils Ersson 3, skatte
½ n, ¼, n, ¼, 4 1/3, skatte
½ n n, ¼, n n, ¼, 3 2/3, skatte
1742 1: ½ Olof Larsson, 8 1/3 ¼, Erik n ¼,
2: 1/2 Erik n, 4 2/3
3: ½ Erik Månsson 3, 1/4, Jan Månsson 1/4
4: ½ Erik Nilsson 3
5: ½ Lars n, 4 1/3, ¼, Mats n 1/4
6: ½ Mats, 3 2/3 ¼, n n ¼,
Först kommer här en komplettering: I inlägget med Julan Erikssons släkt på mödernet lyckades jag med konststycket att tappa bort den enda släktingen, förutom Åsa naturligtvis, som levat i Göksnåre, nämligen Annie.
Jag hade tagit fram följande uppgift, tappat dem när blogginlägget skrevs, men här kommer det:
Syster till Julan: Margit Annie Teresia (6/12 1918-) som senare gifter sej med Arne Björkeholm.
Någon av mina trogna läsare kan säkert hjälpa mej med när Annie gick bort samt om jag tolkat texten om Annies övriga förnamn rätt.
Dagen nästa punkt är Göksnåres byordning.
14 oktober 1760 stadfästes byordningen för Göksnåre. Det gjordes efter att bönderna i Göksnåre by underdånigast bad att man skulle följa Kongl. Maijts Nådige brev till samtliga Landshövdingar angående LandsCulturens upphjälpande och förbättrande av d 20 februari 1742.
Jag har nyligen, från ett antikvariat i Alunda, köpt 2 st böcker (sammalagt ca 750 sidor) av Wolter Ehn.Nu är det 1 år sedan vår "Tant Julan" gick bort.
Som ett minne av henne publicerar jag nu den första delen av ett kapitel där vi tittar på historien ur ett genusperspektiv.
Som exempel på en "kvinnlig" antavla har jag tagit fram Julans i rakt nedstigande (kvinnligt) led.
Historieskrivning baserat på genealogi blir en mansorienterad beskrivning. Mannen anges alltid först och med titel. Om han äger sin gård eller inte är också viktigt i husförhörslängderna. En kvinna är ogift eller hustru. Om hennes man avlidit är hon dessutom fortfarande ”bara” hans änka.
Namnskicket är också baserat på mannen som fader, man är sin fars son eller dotter, när man får sitt efternamn.
En vanlig släktbeskrivning som avser att spegla någon form av huvudlinje är den som kallas ” i rakt nedstigande led” Med det avses far-till-son-förbindelsen genom historien.
Det är till och med så att, vilket kanske inte alla känner till, att fram till 1736 var det bara fadern som angavs i dop- och födelseböckerna i Hållnäs.
I ett senare sked ska jag fylla på detta kapitel med information och arvsfrågor, äktenskapslagar, kyrkans syn på kvinnans roll mm.
Här kommer en mor-till-dotter-antavla för Julan Eriksson som börjar med hennes dotter Åsa.
Åsa Erikssons föräldrar är:
Julan Eriksson f. Lundholm (16/4 1923-28/2 2014) Hon är från Magön. Hon gifter sej 1956 med Sture Eriksson och får Åsa Eriksson, se Göksnåre 7:231.
Julans föräldrar är:
Maria Gustava Forsberg (27/2 1895-) från Forsmark och Johan Leonard Lundholm (3/3 1887-) från Börstil. De bor i Magön när Julan föds. Hon har syskonen Lilly Maria (20/6 1911-), Johan Albert (10/2 1913-), Emmy … (23/2 1914-), Maria Augusta (24/5 1916-), Freddy Julius (7/8 1920-), Nils Lennart (9/9 1926-), Olle Henry (6/6 1929-), Bo Sören (1/9 1933-) och Johan Sture (11/7 1936-)
Maria Gustavas föräldrar är:
Emma Sandin (7/7 1869-) från Norrskedika, Börstil och Johan Fredrik Forsberg (19/6 1863-) från Forsmark. De gifte sej 1886. Han flyttade till Amerika 1889 och kom tillbaka 1891. Hon kom hit till Forsmark från Börstil 1891 tillsammans med sonen Johan Bernhard (4/8 1888-).
Emma Sandins föräldrar är:
Karin Persdotter (25/2 1843-) från Börstil och bonden Johan Sandin (28/7 1842-) i Norrskedika, Börstil. De gifte sej 1867 och fick då dottern som anges som Ema.
Karin Persdotters föräldrar är:
Caisa Westerberg (6/12 1807-) och bonden Per Olsson (7/5 1806-7/2 1867) i Aspö, Börstil.
Caisa Westerbergs föräldrar är:
Caisa Jansdotter (9/3 1770-) och sjömannen Anders Wästerberg (1772-) i Elvisjö. De har även sonen Hans (1797-) Caisa är född i Örsta, Hökhufvud.
Caisa Jansdotters föräldrar är:
Caisa Andersdotter (1743-) och båtsmannen Jan Krus (24/3-1745-) från Forsmark. De bor i Örsta, Hökhufvud och har även barnen Lisa (21/5 1768-), Matts (16/8 1772-), Maria (3/1 1775-), Jan (28/6 1778-), Stina (31/10 1780-) och Gustaf (1783-)
Caisa Andersdotter är alltså mmmmmmm till Åsa Eriksson i Göksnåre.
Protokoll fört vid sammanträde i Göksnåre by med hemmansbrukare inom skogvaktardistrikt No 7 i och för överenskommelse rörande ändring med priserna för de arbeten som, av dem verkställas för respektive jordägares räkning.
Närvarande: Th. Andersson, Gustav Vallinder, Carl Jansson, Erik Gustaf Larsson, Erik Matsson, Erik Löfgren, Axel Jacobsson, AP Carlssons änka, Jan Eriksson och August Jansson. Dessutom personer från Vavd, Malen, Ängskär, Olarsbo, Magön och Önsbo som då borde ha ingått i distrikt 7. Prislista som man enats om:
§ 1 Kolning av 1 läst kol vari kolaren verkställer alla arbeten utom huggning av kolveden som av ägaren lämnades fritt Kronor 3 72 med tillägget 6 öre per fjärdingsväg i gångpenningar från hemmet till kolningen samt 15 öre extra överkolat kol före jul. Forlön 30 öre fjärdingsväg från kolningsplatsen till leveransorten.
§2 Kördagsverke med ett par tiden 1 april 1 oktober 5 kr.
Kördagsverke med enbett för hela året 3,50 kr.
§3 Forlön för 1 deciton tackjärn fr Tobo- Leufsta 0,75
Forlön för dito stångjärn f Leufsta-Carlholm 0.65
§4 Mansdagsverke 2 kr
Qvinsdagsverke 1.50
Ersättning för skjutshäst från hemmet till arbetsplatsen då sådant förekomma ½ kördag då 2e personer åker och arbetsplatsen är Leufsta eller däromkring.
§5 Forlön för en famn kastved 3 alnars höjd och 3 längd per fjärdingsväg björk 0.75 kr
- ” - - ” - barrved 0,65 kr
allt för sommartorr ved.
§6 Tegelforsling från Skjerplinge tegelbruk till Leufsta bruk med kringliggande orter med 1 kr 50 per gammal mil per 100 stycken.
§7 Byggnadsverke i och för reparation och underhåll vid å hemmet varande åbyggnader hör av. Jordägaren lämnar fritt utan betalning att av hemmansbrukaren avlämnas efter tillsyning av distriktets skogvaktare. Ock hemställan de närvarande att dessa priser kan tillämpas från den 1 maj 1908.
Göksnåre den 18 april 1908
Tillhör Göksnåre nr 4. Anges som att ligga på ”skatteägor”
Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938
Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949
Benämns backstuga 1823.
Finns 1839. Littera 417 på kartan.
Benämn jordetorp 1869.
Friköpt 1930.
Nuvarande hus byggt 1937. Första våningen är byggd med stående timmer som tagits från det gamla huset. Centralvärme installerades 1955.
1817-1843 Nybyggaren och backstugemannen Erik Mattsson (22/4 1786-27/3 1865) och Britta Stina Jansdotter (20/10 1779-15/12 1855) Han är från Göksnåre nr 6 och hon från Filsarby, Tolfta. De gifter sej 1810 i Uppsala, flyttar hit och får barnen Anna Caisa (4/12 1810-) och tvillingarna Stina Lisa och Gustava (8/11 1817-) I husförhörslängden för 1803-09 står det följande om Eric: undergått uppskrift 9/7 1807 för …1808. I husförhörslängden för 1810-16 står han angiven som: Nybyggaren. 1817 står det något som tolkas som att far och son delar på en dräng. Troligen har Eric då flyttat hit till ”Nybygget då”.
Beväringssoldaten Eric Andersson (22/3 1792-17/4 1817) bor också här. Han är son till båtsman Anders Friskman i Göksnåre. Han blir utkommenderad 17/4 1814 och bor då i Kussil. 1816 flyttar han till Gefle.
Soldatänkan Greta Larsdotter Sundholm (1/10 1772-25/1 1857) flyttar in 1816 från Österleufsta. Hon har barnen Lena Caisa (28/8 1808-) och Lars Petter (5/4 1812-) med artilleristen Lars Sundholm.
Här får de även Maja Greta (20/10 1818-) När hon får Erik (26/3 1827-) är det utan angiven fader och hon anges som änka. Dottern Lena Caisa får Greta Lena (10/8 1832-) utan angiven fader och Lars Erik (21/12 1835-) där fadern anges som drängen Jan Eric Löfström i Flottskär. Greta benämns som utfattig. Hon dör av ålderdom 74 år gammal.
Här bor också fattighjonet och båtsmansänkan Anna Larsdotter (1750-27/11 1827)
Den förre sjömannen Jan Erik Satts (20/6 1820-10/6 1851) flyttar in från Gefle 1843 och gifter sej med dottern Gustava Ersdotter (8/11 1817-) och de tar över. Han är son till båtsmannen i Snatrabodarna Eric Sats (1775-1/3 1837) och hans hustru Greta Jansdotter (1777-) Han har varit dräng hos fiskaren och borgaren Per Abraham Högberg i Gefle sen 1841 då han kom från Västland.
1843-1851 Torparemågen Jan Erik Satts (20/6 1820-10/6 1851) och Gustava Ersdotter (18/11 1817-) Han är från Gefle och hon är dotter i huset. De gifter sej 1843 och får Jan Erik (28/3 1843-) som gifter sej 1868 med Johanna Lindlöf (21/4 1841-) och blir fiskare i Grönö, Lars Gustaf (13/6 1846-) som flyttar till Gefle 1864, se vidare nedan, och Per Alfred (22/1 1849-) som flyttar till Gefle 1868, se vidare nedan.
Sonen Jan Erik får sonen Erik Peter (7/4 1868-) som flyttar till Hyttön, Österfärnebo 1893. Sonen Lars Gustaf flyttar alltså till Gefle 1864. När han kommer till dit flyttar han efter något år in hos skräddarmästaren Olof Baumgren och börjar gå i lära. Han är skräddargesäll 1868 då han gifter sej med Helena Christina Broden (29/12 1864-) som är från Gefle. De får barnen Beda Eugenia (23/6 1868-), Hulda Laurentia (20/9 1870-), Gerda Adolfina (1877-), Helena Elisabet (1881-), Gustav Adolf (1883-) som möjligen kan vara farfar till Jörgen Satz som kontaktat mej efter att ha läst bloggen, Bernhard Leopold (1896-) och Edvin Isidorus (1889-)
Under 1880-talet blir Lars Gustaf dessutom skräddare och, kanske i samband med detta, ändrar stavningen av sitt namn till Satz.
Sonen Per Alfred flyttar alltså till Gefle 1868. Han är där några år och jag tappar kontakten med honom innan han 1885 träffar Christina Gustafsson (1856-) från Värmland och de får dottern Gertrud Pamelia (1885-) Per Alfred är då skomakare. Därefter flyttar de till Nordanåker i Österfärnebo där de får Signa Amalia (1889-) De flyttar vidare till Ön i samma socken och där får de Gustaf Adolf (1891-) och Karl Johan (1897-)
Redan 1910 jobbar Gustaf Adolf som dräng i Fors.
Jan Erik Satts dör, 30 år gammal, enligt husförhörslängden av en ”olycklig händelse”. I död- och begravningsboken anges mer detaljerat ” ihjälslagen genom fall” Hans bouppteckning visar bland annat att han troligen var duktig snickare då han hade ett 30-tal verktyg för trä. I övrigt kan noteras 1 kaffekvarn, 1 skoborste, 1 plånbok, 1 filthatt, 1 paraply och 1 par damasker. Han hade 1 ko, 1 kviga och 2 tackor med lamm till ett värde av 22 riksdaler. Han hade även en stugbyggnad med kammare, ofärdig, 12 varv hög utan tak. Summan av tillgångarna värderades till 103 riksdaler. Bland skulderna kan noteras Carl Persson i Kuggböle 14 riksdaler, Olof Sjögren i Årböle för auktionsinrop 4.40, Lars Larsson i Olarsbo 1.16 och traktör Giljam i Leufsta 2 riksdaler. Skulderna summerades till 24 riksdaler. Gustava gifter om sej med den 7 år yngre sockenskomakardrängen Jan Erik Forslund
1905-1906 Johan August (Hållman) Sillen (12/10 1875-) och Anna Eugenia Jonsson (15/8 1878-) Hon bor här sen tidigare med sina barn Karl Edwin (24/9 1896-) och Ernst Birger (10/11 1900-) Han är född i jordetorpet Göksnåre 7:9. Han flyttar in och de gifter sej1905. De flyttar vidare till Valbo i mars 1906. I oktober samma år flyttar de tillbaka till byn men då till Skaten.
1893-1904 Anna Lovisa Ersdotter (6/6 1860-) Hon är änka efter skräddaren Johannes Fjällman Jonsson (25/12 1850-23/5 1891). Hon blev änka 1891 och flyttar in från Söderhamn 1893 men är född i byn och bodde i Nyhem fram till 1885. Hon har dottern Anna Eugenia (15/8 1878-) som flyttar direkt till Skaten som piga. Där får hon den oäkta sonen Karl Edwin (24/9 1896-) innan hon kommer tillbaka 1899 och får den oäkta sonen Ernst Birger (10/11 1900-)
Anna Lovisa har också sonen Johan Ferdinand (10/9 1880-) som flyttat hemifrån innan de kom tillbaka till Göksnåre, Karl Victor Emanuel (25/12 1882-) som flyttar till Vendel 1897, Ester Elisabet (2/8 1884-), Ernst Fridolf (2/6 1887-9/12 1908) som flyttar till Stenmo 1802 och sen vidare till först Olarsbo och sen Börstil innan han dör av lungsot i Nyböle och slutligen Olga Josefina (16/12 1889-) Här i Göksnåre får hon även de oäkta sönerna Johan Ferdinand (6/6 1894-) och Karl Gerhard (3/2 1898-18/4 1898) som dör 2 ½ månad gammal. Hon flyttar med de 3 kvarvarande barnen till Forsmark 1904. Dottern Anna Eugenia bor kvar med sina 2 barn.