Först kommer här en komplettering: I inlägget med Julan Erikssons släkt på mödernet lyckades jag med konststycket att tappa bort den enda släktingen, förutom Åsa naturligtvis, som levat i Göksnåre, nämligen Annie.
Jag hade tagit fram följande uppgift, tappat dem när blogginlägget skrevs, men här kommer det:
Syster till Julan: Margit Annie Teresia (6/12 1918-) som senare gifter sej med Arne Björkeholm.
Någon av mina trogna läsare kan säkert hjälpa mej med när Annie gick bort samt om jag tolkat texten om Annies övriga förnamn rätt.
Dagen nästa punkt är Göksnåres byordning.
14 oktober 1760 stadfästes byordningen för Göksnåre. Det gjordes efter att bönderna i Göksnåre by underdånigast bad att man skulle följa Kongl. Maijts Nådige brev till samtliga Landshövdingar angående LandsCulturens upphjälpande och förbättrande av d 20 februari 1742.
Jag har nyligen, från ett antikvariat i Alunda, köpt 2 st böcker (sammalagt ca 750 sidor) av Wolter Ehn.
Riktiga kioskvältare, säger min hustru Carina, med ett ironiskt tonfall.
Under 1700-talet vidtogs många åtgärder från statsmakternas sida för att förbättra förutsättningarna för jordbruket och boskapsskötseln i landet. Några punkter som diskuterades under riksdagarna på 1730-talet var hemmansklyvningar, husesynsordning, storskifte, tjänstehjonsstadga, utdikningar och hållskjutsbestämmelser. Så där ser vi lite av historien bakom mycket av det som gjorts i byn vid olika tillfällen. Tjänstehjonsstadgan har jag dessutom i orginal, så den ska vi titta närmare på vid ett annat tillfälle. Men det som kommer först är byordningen.
Den kan väl närmast ses som en mycket lokal ordningsstadga (som alla kommuner har nuförtiden) med regler för hur arbetet med jordbruket och boskapsskötseln skulle skötas för att öka effektivitet, produktivitet och samarbete.
I några kommande inlägg ska jag gå igenom hela byordningen stadga för stadga och se hur det var tänkt. Som vanligt ser jag gärna kommentarer från alla som vet något om detta.