Göksnåres är en del av…

 

Socken

Göksnåre hörde, tillsammans med utbyarna Kuggböle, Nyböle och Årböle till Valö jordebokssocken men Hållnäs kyrkosocken på medeltiden. Någon gång mellan 1583 och 1593 överfördes byn även i kameralt avseende till Hållnäs socken. Socknen delades till landskommun och församling 1862.

Folkland

Valös socken ingick i Frösunda skeppslag som i sin tur var en del av folklandet Roden. Hållnäs socken ingick också i Roden men det är lite oklart i vilket skeppslag. Roden benämns också uppdelad som norra respektive södra Roden varav den norra senare blir en del av Tiundaland. Tiundaland var, som namnet antyder, närmast ett eget land men som sådant gick det upp i Uppland 1296.

Härad

Oland härad har tillhört olika fögderier, vilket motsvarar dagens skatteverk, under tidens gång.

För rättsväsendet var häraden uppdelad i domsagor med tillhörande tingslag (domstolsväsende)

Fögderi

Från 1720 har byn tillhört Uppsala läns Sjätte fögderi, 1879 ändrades det till Uppsala läns Femte fögderi. Redan 1886 blev det Olands Fögderi, vilket ändrades till Tiunda Fögderi 1918. 1946 ändrades det till Örbyhus Fögderi men 1967 blev det Tierps Fögderi.

Domsaga och Tingslag

Från 1680 tillhörde Göksnåre Vätö skeppslags domsaga med Lövsta tingslag. Redan 1689 ändrades det till att vara Olands härads domsaga med Lövsta tingslag. Från 1715 slogs det samman till Uppsala läns norra domsaga med Lövsta tingslag. Det har gällt ända fram till 1971 då det ändrades till Uppsala Läns norra Tingsrätt och dess domsaga, vilken bytte namn till Tierps Tingsrätt 1980. Den senaste ändringen skedde 2005 då det blev Uppsala Tingsrätt och domsaga. 

Polisväsendet

Fram till 1917 tillhörde Göksnåre Lövsta Tingslags Länsmansdistrikt. Mellan 1918 och 1951 hette det istället Lövsta Landsfiskaldistrikt för att sen ändras till Olands Landsfiskaldistrikt. Från 1965 tillhörde byn Tierps polisdistrikt vilket sedan blev Tierps Närpolisområde inom Uppsala Polisdistrikt. Numera heter det Tierp-Älvkarleby Närpolisområde.

Åklagare

Tierps åklagardistrikt bildades 1965.

Kronofogde

Uppsala kronofogdedistrikt bildades 1965.

Landsting

Uppsala läns landsting bildades 1863.

Kommun

Vid den stora kommunreformen 1862 bildades Hållnäs landskommun med ansvar för de borgerliga frågorna. 1974 slogs ett antal landskommuner ihop med Tierps köping och bildade Tierps Kommun.

Kyrka

Hållnäs församling bildades vid den stora kommunreformen 1862 då kyrkligt och borgerligt styre skildes åt. 2006 slogs församlingen ihop med Österlövsta församling.

Militär indelning

Göksnåre var rote nr 58 i Norra Roslags 1:a båtsmanskompani. Det i sin tur ingick i 2:a skeppsregementet som tillhörde Stockholms örlogsstation. 

Skola

Ursprungligen var det Kyrkskolan i Edvalla som fanns, den byggdes 1848.

1853 började ”gammelskolan” i Malen användas.

Vavds skola byggdes 1865.

När den lades ner 1968 var det återigen Kyrkskolan som gällde för Göksnåres barn i årskurs 1-6.

Skärplinge med Ol-Andersskola gäller för elever i årskurs 7-9 från 1999.

Högbergsskolan, Tierp är den närmaste gymnasieskolan.

Elektricitet

 

Tidigast 1941 fick byn el och då tillhörde man Hållnäs elektriska distributionsförening.

1966 tog Älvkarleby kraftverk över.

Telefoni

Riktnummer tillkom under 1900-talet då växlar automatiserades.

I Göksnåre kom telefonen först på 1940-talet och då med manuell växel. Automatisk växel och därmed riktnummer kom först på 1960-talet.

Här är Norduppland organiserat tillsammans med Gästrikland, Dalarna, Östra Västmanland och södra Hälsingland med riktnummergrupp 02. Alla orter i Gästrikland och norduppland, utom Gävle-Sandviken har riktnumret 029x där tex Tierps -Söderfors har 3. Göksnåre ingår i delen Karlholmsbruk-Skärplinge med 0294.

Post

Göksnåre låg under postorten Lövsta bruk som var en ”poststation av första klassens högre afdelning”

Någon närmare adress än namn och by behövdes inte.

Postnummer tillkom 1968.

Gävle har 80, Norduppland och Gästrikland 81. Göksnåre hade då 810 65 med postort Skärplinge. På 2000-talet gjordes en stor förändring där numret ändrades till 819 65 med postorten Hållnäs.

Själva postlådeadresserna ändrades också på 2000-talet  från 4-siffriga nummer till 3-siffriga, där även en möjlighet till att använda sitt gårdsnamn som adress gavs.

Mejeri

Skärplinge mejeri var 1 av 17 mejerier som 1933 bildade Gefleortens Mejeri. Skärplinge mejeri fanns in på 1990-talet, då som ostproducent.

 

 

Som jag skrivit om tidigare så är Göksnåres historia starkt kopplad till havet.

Landhöjning är kanske inte världens mest upphetsande sak men i Hållnäs med sin mycket flacka geografi blir den väldigt intressant.

Förra sommaren landade vi våra kajaker vid en strand på Flottskärs ägor. Där berättade den äldre mannen vi träffade att han paddlat genom Slåtviken i sin ungdom.

Alla som har uppnått en mogen ålder kan intyga om förändringarna sen barndomen.

Jag har läst lite i en del vetenskapliga arbeten om detta och det är mycket avancerat. Landhöjningen varierar mycket på olika ställen och vid olika tidpunkter.

Det närmaste ett genomsnittsvärde jag kommit är 6,5 mm/år.

Om man tittar på en vanlig topografisk karta så har den höjdkurvor för 5 respektive 10 m och om man färglägger detta så får man följande historiska kartor

 

 

10-metersnivån ca år 500, yngre järnåldern börjar. En stor bred havsvik tränger in genom nuvarande Gudinge. Viken sträcker sej in mot trakten av Griggebo. Här kan vi se de naturliga platserna där Vavd och Barknåre snart uppkommer, på var sin sida om viken. Båda ställena borde ha erbjudit både strandängar för slåtter och skyddade hamnlägen för fiske och havsjakt. Söder där om är kusten betydligt mindre dramatisk med mindre vikar och uddar. I skydd av några små öar ligger en udde som omgärdas av 2 st vikar. Om några hundra år när dessa vikar grundas upp erbjuds goda förhållanden för en bosättning.

---

 

 

 

5-metersnivån ca år 1250, 100 år efter vikingatidens slut. Av den stora och djupt inträngande viken förbi Vavd och Barknåre återstår en stor bukt. Kan den lilla viken vid Vavdstorpen vara den första utflyttningen av fiskebodar från Vavd? De små öarna längre söderut har nu blivit fastland längst inne i en smal vik som tränger in flera kilometer från kustlinjen. Utanför denna vik finns ett skärgårdslandskap ända från Klubben i norr ner till Forsmark i söder. Här borde förutsättningarna för fiske och jakt på tex säl och sjöfågel vara mycket goda.

 

Enligt denna bedömning, att 5-metersnivån avspeglar strandlinjen år 1250, slutar viken nedanför Sörgården men betänk felmarginalen. Dels varierar landhöjningen beroende på ett flertal faktorer och dels borde marken på detta ställe ha höjts på grund av tidens pålagring. När man gör arkeologiska utgrävningar ligger lämningar djupare ju äldre de är. Grundtanken, att Göksnåre en gång legat längst in i en djup havsvik, är ändå väldigt tydlig. 

 

 

Efter sammanställningen av Göksnåres hemman har nu turen kommit till alla övriga ställen i byn.

Som ni ser i texten råder det, för mej, betydligt större oklarheter här.

Jag är säker på att en hel del av dessa luckor  kan fyllas i av bybor och andra.

Jag behöver er hjälp ! Hör av er med kommentarer eller skicka ett mail ([email protected])

Det som inte är ett hemman dvs har egen mark och är skattebelagd kallades för att torp eller stuga. Det kan vara avstyckat från ett hemman, bara vara byggt på ett hemman eller tillhöra samfälld mark. De är svåra att följa genom historien på grund av avsaknaden av fasta namn eller beteckningar. De har också en större benägenhet att helt enkelt försvinna då man kanske plockade ner huset och flyttade det. Någon fattigstuga har aldrig funnits i Göksnåre, knappats heller i hela socknen. Man tog hand om de fattiga ändå i sina hus. Här följer en lista på de ställen i byn som finns nu och har funnits en längre tid. Det finns inga tydliga belägg för att det har funnit andra stugor i byn som senare försvunnit. Däremot finns det en hel del exempel på sådana utanför den egentliga byn. I slutet kommer även en redovisning av de familjer och serier av familjer som ännu inte har placerats i något torp. Alla tips tas emot tacksamt.

 

Göksnåre 7:22. Jordetorp som finns redovisat på karta från 1839. Från kyrkböckerna har boende bara kartlagts tillbaka till 1925. Vilka som har haft detta ställe fram till dess är ännu oklart. Torpet har troligen tillhört Göksnåre nr 2.

Göksnåre 4:7, Nyhem. Skattetorp som är avstyckat från Göksnåre 4² 1906.  Det har med stor säkerhet funnits tidigare då det från kyrkböckerna har kartlagts boende tillbaka till 1878.

Göksnåre 4:15, Nyhem. Skattetorp som är avstyckat från Göksnåre 4². Det har med stor säkerhet funnits tidigare då det från kyrkböckerna har kartlagts boende tillbaka till 1867.

Göksnåre 7:9. Jordetorp som finns redovisat på karta från 1839. Från kyrkböckerna har boende bara kartlagts tillbaka till 1917. Är troligen det ställe som anges som båtsmanstorp på karta från 1784. I och med att byn haft båtsmän från 1640, som också är kartlagda, kan detta ställe vara från då.

Göksnåre 7:11. Jordetorp som finns redovisat på karta från 1839. Från kyrkböckerna har boende kartlagts tillbaka till 1788. Torpet har troligen tillhört Göksnåre nr 1.

Göksnåre 7:12. Jordetorp/backstuga som finns redovisat på karta från 1823. Från kyrkböckerna har boende bara kartlagts tillbaka till 1876. Vilka som har haft detta ställe fram till dess är ännu oklart. Torpet har troligen tillhört Göksnåre nr 4.

Göksnåre 7:31, Snickars. Skogvaktartorp,skattetorp som finns redovisat på karta från 1784. Finns före 1745 enligt köpebrev som redovisar att det var ett torp som fick övertas som en del i en affär med Charles De Geer. 2 hemman övergick till hans ägo. Brukaren, Anders Ersson, blev skogvaktare åt bruket, en tjänst som gick i arv till 1791.

Göksnåre 7:27. Skogvaktartorp från 1791 till 1919 som finns redovisat på karta från 1823. Från kyrkböcker har skogvaktare i huset är kartlagts för hela tiden. Från 1919 till 1963 var det bolagsställe under Gimo-Österby bruk och Korsnäs. Innehades då av 2 generationer Karlström.

Göksnåre 7:21. Skogvaktarboställe som uppfördes 1919. Den förste skogvaktaren är dokumenterad men inte hur länge efter 1942 han var kvar och inte heller de boende efter det.

Göksnåre 15:1. Båtmanstorp på samfälld mark som finns redovisat på karta från 1839. Torpet finns ej med på karta från 1823 vilket gör det troligt att det byggdes som nytt båtmanstorp under 1820- eller 30-talet.

Göksnåre 15:1. Backstuga på samfälld mark som finns redovisat på karta från 1869.  Skulle kunna ha varit boställe för de fördubblingsbåtsmän som fanns. Dessa är kartlagda från 1709 till ca 1810 då kravet på rotarna att hålla dessa fördubblingar togs bort. Som märks stämmer inte tiderna och några andra boende har inte kunnat placeras på detta ställe.

 

Oplacerade familjer och serier av familjer:

Detta är uppgifter som finns i kyrkböcker och där jag har samlat utförlig dokumentation på alla människor men inte lyckats placera in dem i något torp. 

På nr 1 ”sockenfjärdedelen” bodde 1856-1895 backstugeman Anders Persson med familj.

Nybyggaren Eric Mattson med familj och senare dottern och mågen Jan Erik Forslund bor någonstans mellan 1810 och 1883.

På nr 4 bor Backstugeman Mats Andersson med familj samt efterföljande dottern och mågen torpare Johan Fredrik Löfström 1863-1909.

På ett okänt ställe bor torpare Anders Wahlström med familj från 1783 till 1822.

På ”nr 1 ¼ under Leufstabruk” bor torpare Måns Ersson Friskman med familj. Han blir senare båtsman men följs på detta ställe av sockenskomakaren Lars Andersson Hollman med familj. Hans son och sen också sonsonen tar över så att denna följd av boende sträcker sej från ca 1740 till 1930. Från 1920-talet benämns det Göksnåre 7:16 vilket borde vara fel och det brukas av Joel Holmgren.

Mellan 1810 och 1857 bor beväringssoldaten Eric Andersson och efter hans död hans änka Greta Larsdotter Sundholm på ett ställe som inte har placerats.

Första helgen i Göksnåre på mycket länge.
Vår, värme och sol...
Lång promenad på klubben på fredag eftermiddag, grilla och härligt i byn, men..
Lördag morgon, snö och halv storm, var är våren ?
Men ändå, Göksnåre är så fint.
Korta promenaden är ändå konstig.
Vad är fel ? Det är tomt, något saknas, Julan är borta.

Vi saknar dej.

Tänk vad mycket kunskap och information det finns.
Några eftermiddagstimmar med frambeställda gamla böcker (lagmansböcker 1500-tal, avhandlingar om häxprocesser, en bok om vägar och en om skogvaktare) Fler ligger och väntar, berättelser kommer så fort jag hinner.

Jag har nåtts av ett sorgebesked om kära Göksnåre.
På grund av detta blir det inget inlägg om gammal historia denna helg utan jag ska minnas mer närliggande personlig historia kring byn istället.
Mina tankar går till nära och kära.
Tommy

Är det någon som känner igen detta begrepp ?

I en skildring av en persons olycka i början av 1700-talet förekommer en beskrivning över att han färdades på vägen och körde ner i en grop "utanför Göksnårsviggan"

Vad är Göksnårsviggan ?
Var låg det ?

Hittelön i form av jubel, fanfarer och min tacksamhet och beundran till den som inkommer med ett bra förslag på lösning av denna gåta.