goksnarehistoria.blogg.se

En blog för alla som är intresserade av Göksnåres historia

Byordning och komplettering

Publicerad 2015-03-10 21:01:51 i Allmänt,

Först kommer här en komplettering: I inlägget med Julan Erikssons släkt på mödernet lyckades jag med konststycket att tappa bort den enda släktingen, förutom Åsa naturligtvis, som levat i Göksnåre, nämligen Annie.

Jag hade tagit fram följande uppgift, tappat dem när blogginlägget skrevs, men här kommer det:

Syster till Julan: Margit Annie Teresia (6/12 1918-) som senare gifter sej med Arne Björkeholm.

Någon av mina trogna läsare kan säkert hjälpa mej med när Annie gick bort samt om jag tolkat texten om Annies övriga förnamn rätt.

 

Dagen nästa punkt är Göksnåres byordning.

14 oktober 1760 stadfästes byordningen för Göksnåre. Det gjordes efter att bönderna i Göksnåre by underdånigast bad att man skulle följa Kongl. Maijts Nådige brev till samtliga Landshövdingar angående LandsCulturens upphjälpande och förbättrande av d 20 februari 1742.

Jag har nyligen, från ett antikvariat i Alunda, köpt 2 st böcker (sammalagt ca 750 sidor) av Wolter Ehn.
Riktiga kioskvältare, säger min hustru Carina, med ett ironiskt tonfall.
 
Under 1700-talet vidtogs många åtgärder från statsmakternas sida för att förbättra förutsättningarna för jordbruket och boskapsskötseln i landet. Några punkter som diskuterades under riksdagarna på 1730-talet var hemmansklyvningar, husesynsordning, storskifte, tjänstehjonsstadga, utdikningar och hållskjutsbestämmelser. Så där ser vi lite av historien bakom mycket av det som gjorts i byn vid olika tillfällen. Tjänstehjonsstadgan har jag dessutom i orginal, så den ska vi titta närmare på vid ett annat tillfälle. Men det som kommer först är byordningen.
Den kan väl närmast ses som en mycket lokal ordningsstadga (som alla kommuner har nuförtiden) med regler för hur arbetet med jordbruket och boskapsskötseln skulle skötas för att öka effektivitet, produktivitet och samarbete.
I några kommande inlägg ska jag gå igenom hela byordningen stadga för stadga och se hur det var tänkt. Som vanligt ser jag gärna kommentarer från alla som vet något om detta.
 
Kommentarer (0)

Göksnåre historia ur ett genusperspektiv

Publicerad 2015-03-02 14:15:14 i Allmänt,

 

Nu är det 1 år sedan vår "Tant Julan" gick bort.

Som ett minne av henne publicerar jag nu den första delen av ett kapitel där vi tittar på historien ur ett genusperspektiv. 

Som exempel på en "kvinnlig" antavla har jag tagit fram Julans i rakt nedstigande (kvinnligt) led.

 

Historieskrivning baserat på genealogi blir en mansorienterad beskrivning. Mannen anges alltid först och med titel. Om han äger sin gård eller inte är också viktigt i husförhörslängderna. En kvinna är ogift eller hustru. Om hennes man avlidit är hon dessutom fortfarande ”bara” hans änka.

Namnskicket är också baserat på mannen som fader, man är sin fars son eller dotter, när man får sitt efternamn.

En vanlig släktbeskrivning som avser att spegla någon form av huvudlinje är den som kallas ” i rakt nedstigande led” Med det avses far-till-son-förbindelsen genom historien.

Det är till och med så att, vilket kanske inte alla känner till, att fram till 1736 var det bara fadern som angavs i dop- och födelseböckerna i Hållnäs.

 I ett senare sked ska jag fylla på detta kapitel med information och arvsfrågor, äktenskapslagar, kyrkans syn på kvinnans roll mm.

Här kommer en mor-till-dotter-antavla för Julan Eriksson som börjar med hennes dotter Åsa.

 Åsa Erikssons föräldrar är:

 

Julan Eriksson f. Lundholm (16/4 1923-28/2 2014) Hon är från Magön. Hon gifter sej 1956 med Sture Eriksson och får Åsa Eriksson, se Göksnåre 7:231.

 

Julans föräldrar är:

Maria Gustava Forsberg (27/2 1895-) från Forsmark och Johan Leonard Lundholm (3/3 1887-) från Börstil. De bor i Magön när Julan föds. Hon har syskonen Lilly Maria (20/6 1911-), Johan Albert (10/2 1913-), Emmy … (23/2 1914-), Maria Augusta (24/5 1916-), Freddy Julius (7/8 1920-), Nils Lennart (9/9 1926-), Olle Henry (6/6 1929-), Bo Sören (1/9 1933-) och Johan Sture (11/7 1936-)

 

Maria Gustavas föräldrar är:

Emma Sandin (7/7 1869-) från Norrskedika, Börstil och Johan Fredrik Forsberg (19/6 1863-) från Forsmark. De gifte sej 1886. Han flyttade till Amerika 1889 och kom tillbaka 1891. Hon kom hit till Forsmark från Börstil 1891 tillsammans med sonen Johan Bernhard (4/8 1888-).

 

Emma Sandins föräldrar är:

Karin Persdotter (25/2 1843-) från Börstil och bonden Johan Sandin (28/7 1842-) i Norrskedika, Börstil. De gifte sej 1867 och fick då dottern som anges som Ema.

 

Karin Persdotters föräldrar är:

Caisa Westerberg (6/12 1807-) och bonden Per Olsson (7/5 1806-7/2 1867) i Aspö, Börstil.

 

Caisa Westerbergs föräldrar är:

Caisa Jansdotter (9/3 1770-) och sjömannen Anders Wästerberg (1772-) i Elvisjö. De har även sonen Hans (1797-) Caisa är född i Örsta, Hökhufvud.

 

Caisa Jansdotters föräldrar är:

Caisa Andersdotter (1743-) och båtsmannen Jan Krus (24/3-1745-) från Forsmark. De bor i Örsta, Hökhufvud och har även barnen Lisa (21/5 1768-), Matts (16/8 1772-), Maria (3/1 1775-), Jan (28/6 1778-), Stina (31/10 1780-) och Gustaf (1783-)

 

Caisa Andersdotter är alltså mmmmmmm till Åsa Eriksson i Göksnåre.

                

Kommentarer (3)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela