Göksnåre och Hållnäs på 1800-talet, komplettering
1834 utbryter koleran i Göksnåre. Smittan kommer via en båt som angör hamnen i Ängskär. Totalt 18 personer dör varav 16 st från Göksnåre under 15 dagar i början av september. Huvuddelen av bonden Anders Anderssons (Julans hus) och bonden Matts Mattsons (Per och Pia/Catarinas hus) familjer dog. Befolkningen var före detta 146 personer dvs 11 % av byns befolkning dog. Trakten blev satt i karantän. Kyrkoherde Wallmon som även var ansvarig för sjuk- och hälsovård fick senare kritik för ”försummelser” i samband med detta. Inga av de avlidna kom från skogvaktarbostället. Alla 18 är begravda på kolerakyrkogården i Malen. Stor-Jerker, Erik Andersson, hjälper de sjuka och transporterar döda till kyrkogården. Mer om honom och hans liv berättas i bilaga.
År 1834 anställde kyrkoherde Wallmon ynglingen Anders Gustaf Ahlander för att mot direkt betalning (mat och ett par skilling per barn) undervisa böndernas barn. 1835 klagade Anders för kyrkoherden att ingen utnyttjade hans tjänster. Bönderna hade inte råd att betala honom och han begärde avsked. 1842 beslöt riksdagen att det skulle finnas skola och utbildad lärare i varje församling. De Geer godkände inte planerna på att bygga skolhus först (han var ”patronus” dvs det var han som hade beslutsrätten när det gällde att utse kyrkoherde. Tydligen kunde han styra över detta också) men sen blev det en skola i Edvalla.
År 1839 blev Jan Matson i Kvarnbo den första stadigvarande fjärdingsmannen. Tidigare har bönderna själva delat på denna syssla. 1842 genomförs Laga skifte i Göksnåre. Då fanns 8 st frälsebönder i byn. Larsson (nuv Wärefors), Lars-Eric Larson (nuv Inger Engman), Eric Larsson (nuv Mats Johansson), Per Andersson tog över efter Anders Larson (nuv Catarina Carlström), Jan Janson (Björkeholm), xxxbergs ( tidigare placering Svante Olsson), Eric Persson tog över efter Anders Anderson (nuv Julan Eriksson), Eric Erson (nuv Haufmann) En skogvaktare Hållinder (nuv Edlund) En Båtsman Olof Friskman (nuv Olssons) En Skattebonde (enl husförhörslängden)
Vid något tillfälle mellan 1823 och 1839 tillkommer Kumlet som byns andra skattehemman. Vid Kumlet ska 2 bröder Holmgren som ärvde ha delat upp marken och den egna byggde ett eget hus. De blev därefter osams om det mesta och brodern med det nya huset ville inte längre kännas av den andre så han bytte namn till Larsson. Övriga hus är otydligt angivna (torp ?, Backstuga ?) 1844 sker en delning av fiskevatten.Vägen ut på Ängskärsklubben påbörjades 1844 då järnskutorna hade svårt att klara de minskade djupen in mot magasinet. År 1845-1847 var nödår med missväxt i trakten. 1846 avskaffas skråväsendet vilket bla ger till följd att den första lanthandeln kan öppnas i Konradslund av västgöten Johan Persson. Ett villkor var att inte sälja brännvin. 1848 anställdes den första läraren Karl Adolf Kastberg. Många barns skolgång var sporadisk. Lång väg gjorde att det bara blev en eller två terminer för vissa. Vissa fattiga hade inte lämpliga kläder eller råd att barnen var borta ifrån det arbete de brukade utföra hemma. 1849 anställs den första distriktsläkaren i Lövsta. Den nya djuphamnen på Ängskärsklubben var klar före -50. 1853 kom gammelskolan i Malen i en liten stuga utan eldstad. 1856 kom skola i Vavd. Vissa mindre sk ersättningsskolor inrättades i tex Årböle 1866. Ofta oexaminerade lärare som tex bondsonen Karl-Erik Eriksson från Göksnåre.Han var från Sörgården och fortsatte sen hela livet som ”småskollärare” ,se bilaga 17 för en berättelse om honom och några av hans barn. Aftonskola för vuxna föreslogs men blev inte av.
Nye bruksherren baron Emanuel De Geer flyttar till Lövsta år 1861. Blir relativt omtyckt. Han börjar bla införa att arbetarna får glas i fönstren (istället för näver) och brädgolv (istf. stampat jordgolv) 1863 bytte baron Manne (som han kallades) till sej hemman bla i Hållnäs mot hemman i mer avlägsna socknar för att säkerställa nära tillgång till kol. De i Hållnäs som då redan var frälse hamnade då under fidekomissen. 1865 skedde också ett sådant byte. De som flyttade till Hållnäs fick större hemman och en kontant mellanavgift. Nya Hållnäsbor hette Andersson, Douhan, Ersson Jansson, Zettergren och Ögren. De hamnade i Slada och Hjälmunge.
Den sista avrättningen i Uppland genomförs 1855. Kyrkoplikten avskaffas samma år. Detta innebar att det blir lagligt att lämna statskyrkan. Från 1858 kan en ogift kvinna vid 25 års ålder begära att bli myndig och husagan av vuxna förbjuds. Fram till 1860 behövdes pass för inrikes resor i landet. 1860-talet innebär flera missväxtår. 1862 delas kyrka och kommun 1863 blir alla ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. 1864 förlorar mannen sin lagstadgade rätt att aga hustrun Åren 1867-1869 är nödår. Nödhjälpsarbeten utförs bla byggs ny väg mellan Gunnarsbo och Valnäsvägen. Den är från 50-talet ersatt med flygrakan och landsvägen fram till korsningen norr om Skärplinge.
Leufsta bruks expansion med förvärv av hus och mark upphör. Den stora fråga man kan ställa sej är hur hederligt, juridiskt och moraliskt, brukspatronerna har agerat i alla dessa köp av hemman. Avsiktligt agerande för böndernas skuldsättning, utnyttjande av stark ställning, mutor och rent lurendrejeri är anklagelser som finns och har funnits i trakten. Vad som är sant eller inte är naturligtvis mycket svårt att fastställa nu så här i efterhand. Att fattiga men ändå fria bönder skulle försätta sej i en beroendesituation till överheten utan att vara eller känna sej tvingade till det är i alla fall svårt att förstå. Konstateras kan i alla fall att av de 96 hemman som förvärvades av bruket 1646-1870 var 50 av säljarna i sådan skuld att det var den direkta orsaken till affären.
1873 införs kronan som myntenhet.
1875 utförs ett stort dikningsprojekt i byns norra delar. Ca 7000 meter dike grävdes från Malen genom Holmfjärden och Norrsjön ut till havet mellan Flottskär och Bondskäret. Ca 25000 m3 grävdes upp. Med dagens 40-timmarsvecka bör det ha motsvarat minst 15 manårs hårt arbete.
1879 införs nationell standardtid vilket innebär att hela landet har samma tid. Soltid som togs bort innebar att olika delar, i öst-västlig riktning, hade olika tid. Med tanke på utökade och snabbare kommunikationer var en nationell standard önskvärd. 880-90 talen nedgång i skolväsendet pga fattigdom. Hållnäs var känt för undermåligt skolväsende. Eleverna gick ej heltid utan i olika perioder. Medellivslängden översteg 50 år för kvinnor för första gången på 1880-talet. För män passerades denna gräns ca 10 år senare. Göksnåre by har 184 innevånare år 1900. Det är en ökning med mer än 40 % sen 1834 då 16 st dog i koleran.
1900 utförs nästa stora dikningsprojekt, ni i byns södra delar. Ca 3500 meter dike grävdes. Ca 6000m3 grävdes upp till en kostnad av 2500 kr. Detta år är arbetarlönen ca 30 öre/tim och arbetstiden 75-80 timmar i veckan. Det gör att det borde ha tagit 4 man ett halvår att på heltid gräva detta.
1904 skriver en skogvaktare i sin förbundstidning att 2 rok inte borde vara en lyx för en skogvaktare med sin familj.