Göksnåre och Hållnäs på 1700-talet, komplettering
1700-talet kännetecknas av en stor befolkningsökning.
1707-09 var nödår i trakten och 1710-11 kom pesten.
1718 skedde kolböndernas sammansvärjning då man protesterade mot priset på träkol.
Vid rysshärjningarna 1719 bränns hela bruket utom kyrkan ner.
Den del av ryska flottan som härjade här hade 21 galärer (en galär var ca 30 m långa med 20 par åror samt segel och kunde ta 20 hästar med ryttare samt 100-200 man) samt 12 mindre båtar.
Sammanlagt bestod styrkan av ca 5000 man.
21 juli brändes Forsmarks bruk.
Man stannade över natten på Larskär.
Efter att ha rundat Hållnäshalvön gick man iland i Fagerviken där röjningarna in över byar och bruk vidtog.
Sägnen säger att bland många andra byar ska även Malen ha bränts. Byn ska ha haft hela 18 gårdar innan ryssarna kom. En trolig uppkomst till denna tro är de stensättningar som finns där och som troligare är gravfält och av betydligt äldre datum.
Efter rysshärjningen 1719 låg bruket i ruiner i 3 år.
Under tiden 1700-1730 var det bara 8 hemman i Hållnäs som kom i de Geers ägo varav ett var ”den gamle Duns” hemman i Göksnåre. Det sålde patron samma år. oklart till vem.
Charles de Geer d.ä. köpte in många skogshemman för att trygga behovet av skog som gav kol.
Många historier finns som berättar om ohederliga metoder, rent lurendrejeri, för att lura av bönderna sina hemman.
Ett område som omtalas är skogsområdet som sträcker sej mellan Ängskär, Rångsen och ner mot Forsmark. Det ska ha varit allmänning, och isåfall Göksnåres, som någon brukspatron helt frankt förklarat som sitt. Området ska fortfarande kallas för Allmänningen.
Under tiden 1730-1778 förvärvades 63 hemman om sammanlagt 14 1/6 mantal.
Storlekarna varierade här mellan ½ och 1/8 mantal.
Vid mitten av 1700-talet hade de Geer 87 hemman med 35 mantal. 54 frälsehemman, 19 skattehemman och 14 kronohemman.
Det var vanligt att utlänningar, som de Geers, betraktade bönderna som andra klassens medborgare. Detta spred sej även till de svenska adelsmännen.
På 1740-talet köpte Carl De Geer upp många av gårdarna i Göksnåre.
Bla köptes Snickars 1745. Mer om detta i gårdsredovisningen.
Under 1700-talet började vissa personer ute i byarna hjälpa prästen med undervisning till barnen.
1746 fanns det otroligt nog 2 st från Hållnäs som studerade vid läroverket i Gävle, Anders Moberg och Johan Hållander. Det finns inga uppgifter om var de tog vägen.
När magasinet byggdes 1758 kunde båtat med djupgående 13 fot gå in.
Leufsta skeppade ut stångjärn och in spannmål.
Klubbudden och Bredbådan förseddes med sjömärken 1738
En militär karta från 1725 över Stockholms län visar hur vägen från Forsmark går mot nordväst norr om södra Åsjön. Detta är troligen häradsvägen som kommer fram i byn på Björkeholms mark. Fram till denna tid var detta en av två häradsvägar till Hållnäs.
Den tappar i betydelse rdan innan detta århundrades slut.
1753 infördes den Gregorianska kalendern i Sverige istället för den Julianska som hade för många skottdagar så att årstiderna förskjöts med tiden. 11 dagar togs bort i slutet av februari för att komma ikapp.
År 1755 bodde ca 230 personer i Göksnåre. Detta inkluderar troligen de utspridda torp och gårdar som tillhörde Göksnåre.
Medellivslängden för kvinnor och män var ca 37 resp. 34 år.
År 1765 införs husförhörslängder.
På 1770-talet råder svår hungersnöd.
År 1769 finns dokument om en storskiftesdelning.
På en karta över skogsdelning och Storskifte från 1780-84 anges ”skogvaktarens” för Snickars.
Det finns 9 st fastigheter (hemman) markerade förutom skogvaktare och båtsman.
Båtsman Friskman är skrivet så att man skulle kunna tänka sej att det är torpet bakom Karlssons.
Vårat hus är troligen inte etablerat.
Sydväst om innersta delen av Båthusviken ligger en liten äng med namnet Båthusdalen.
I Bondeboken för 1790 omnämns skogvaktaren Eric Andersson och 9 st frälsebönder.
Enligt Bruksboken för 1791 drar De Geer in ca 900 riksdaler i räntor från de 9 frälsebönderna i Göksnåre. Från den avgående skogvaktaren Eric Andersson får han 6 riksdaler.
Bruket bygger en stuga åt skytten Olof Holm. Den kostar 957 riksdaler.
Samma år byggs en skogvaktarebostad i Kärven till skogvaktare Mats Engström. Kostnaden blir 482 riksdaler.