Här kommer ett kapitel till om Göksnåre med omgivningar
På 1740-talet köpte Carl De Geer upp många av gårdarna i Göksnåre.
Bla köptes Snickars 1745. Mer om detta i gårdsredovisningen.
Omkring 1750 byggdes vägen ut på Ängskärsklubben då järnskutorna hade svårt att klara de minskade djupen in mot magasinet.
1753 infördes den Gregorianska kalendern i Sverige istället för den Julianska som hade för många skottdagar så att årstiderna förskjöts med tiden. 11 dagar togs bort i slutet av februari för att komma ikapp.
År 1755 bodde ca 230 personer i Göksnåre. Detta inkluderar troligen de utspridda torp och gårdar som tillhörde Göksnåre.
Magasinet färdigställdes 1758.
Medellivslängden för kvinnor och män var ca 37 resp. 34 år.
År 1765 införs husförhörslängder.
På 1770-talet råder svår hungersnöd.
År 1769 finns dokument om en storskiftesdelning.
På en karta över skogsdelning och Storskifte från 1780-84 anges ”skogvaktarens” för Snickars.
Det finns 9 st fastigheter markerade förutom skogvaktare och båtsman.
Båtsman Friskman är skrivet så att man skulle kunna tänka sej att det är torpet bakom Karlssons.
Vårat hus är troligen inte etablerat.
Sydväst om innersta delen av Båthusviken ligger en liten äng med namnet Båthusdalen.
I Bondeboken för 1790 omnämns skogvaktaren Eric Andersson och 9 st frälsebönder.
Enligt Bruksboken för 1791 drar De Geer in ca 900 riksdaler i räntor från de 9 frälsebönderna i Göksnåre. Från den avgående skogvaktaren Eric Andersson får han 6 riksdaler.
Bruket bygger en stuga åt skytten Olof Holm. Den kostar 957 riksdaler.
Samma år byggs en skogvaktarebostad i Kärven till skogvaktare Mats Engström. Kostnaden blir 482 riksdaler.