Göksnåres hemman under 500 år

Den första fastighetsbestämning som någonsin utförs i Göksnåre görs senast i slutet av 1400-talet. Exakt hur mycket tidigare är ännu oklart. Det bildas 6 st skattehemman om vardera 1 mantal. Någon gång i mitten av 1500-talet genomförs en reglering av beskattningen vilket gjorde att dessa hemman fick en ändring till att vara på ½ mantal. De har ett markinnehav på mellan 4,5 och 8 hektar vardera. Det är en liten del av den totala areal som byn genom dessa bönder äger, men den allra största delen är byallmänning. Göksnåre by gränsar i väster mot Malen, mot norr går gränsen genom sjön Strönningsvik och strax norr om Rundskär.  Söderut ingår Årböle, Olarsbo, Magön, Stenmo och Skaten. Tom Kallnäs söder om Norra Åsjön är en del av Göksnåre. Exakt hur dessa gårdar och byar säljs eller blir ”egna” är oklart förutom att Kallnäs säljs till De Geer 1669.

1646 har drottning Kristina gett De Geer skatterättigheterna till alla hemman i bla Hållnäs, vilket gör dem till skattefrälsehemman. En effekt av detta är att dessa skattebönder lätt hamnar i skuld till bruket.

Göksnåre nr 1 var det som idag är fastigheterna 7:8 och 7:232.

När hemmanet delades är oklart men det kan senast ha varit kring 1750.

I den del som nu är 7:232 bodde Johan Henry Andersson och hans hustru Edla Sofia Karlsson så sent som 1949. Hans fmffff var frälsebonde på andra halvan av 1700-talet. De var inflyttade så det är möjligt att det var då ”den gamle Duus” sålde till Charles De Geer. Den andra delen av hemmanet har belagda ägare från mitten av 1600-talet.

Göksnåre nr 2 var det som idag heter Norrgården. Troligen delades hemmanet 1819. När det såldes är oklart. Norrgårdens ”stora huset” är troligen byggt vid delningen medan ”brygghuset, som är mycket äldre, troligen var boningshus tidigare för det odelade hemmanet.

Göksnåre nr 3 var ursprungligen det som nu är Julan Erikssons hus och heter 7:4. Det delades troligen 1819 och den andra delen blev det som nu är Mats Johanssons hus och heter 7:6. Julan Erikssons man hette Sture Eriksson och hans ffff tog över hemmanet 1835 då de tidigare ägarna drabbats hårt av koleran året före. Före det är ägare belagda från ca 1690. Mats Johanssons mmf brukade det andra hemmanet från 1872.

Göksnåre nr 4 var ursprungligen Sörgården.  Det har aldrig sålts till bruket. 1823 eller 24 delades hemmanet och den nya delen blev Kumlet, Göksnåre 4^3..

Den delen delades igen 1884 i 2 huvudsakliga delar Kumlet (nu 4³A) och 4³B (det som nu är 4:27) En liten del skapades i Skaten.

Leif Sörehall i Sörgården är den 12:e generationen som har dokumenterats där, det kan vara betydligt fler än så. Den första börjar ca 1640. Matthias Holmgren i Kumlets ffff köpte det hemmanet 1890. Jimmy Larssons ffff köpte 4³B 1895.

Göksnåre nr 5 var ursprungligen det som nu är 7:22, Wärefors hus. När hemmanet delades är oklart men det kan senast ha varit kring 1720. Den andra delen blev det som nu är 7:5 och 7:14. Det ursprungliga hemmanet förblev skattehemman och såldes först mellan 1780 och 1820. Det andra hemmanet kan vara det som ”den gamle Duus” sålde 1710-1730. I det hemmanet är det Irene, Inga och Lillemors fmf som övertar gården 1892.

Göksnåre nr 6 var ursprungligen det hemman som 1937 flyttades och blev 7:3. Det låg där sommarhuset 7:230 nu ligger. Det såldes troligen 1745 till Charles De Geer i en affär som också omfattar den andra halvan av Göksnåre nr 6. Familjen bor kvar som frälsebönder. Det är oklart när det delades. August Hjalmar Andersson flyttar härifrån 1936. Hans släkt hade då haft stället sen åtminstone 1660. Den andra halvan av hemmanet blev det som nu är 14:1. Det såldes troligen 1745 och ägaren blev istället skogvaktare i Snickars. Arne Björkeholms fmffff är den som tar över stället 1745 som frälsebonde.