Epidemier i socknen och byn
I mitt kartläggande av födda och döda i byn har jag i slutet av 1850-talet stött på flera epidemier som slagit hårt i socknen. Göksnåre har bara drabbats av ett fall i varje enskild epidemi men rädslan och oron borde ha varit stor i byn dessa år.
1858 gick en epidemi av scharlakansfeber i Hållnäs. Från april till november dör 33 personer. En av dem var gamle Eric Erssons och Anna Lena Jakobsdotters son Eric Gustaf (30/12 1853-29/6 1858) 4 år i Göksnåre nr 5. Scharlakansfeber är en vanlig barnsjukdom som idag behandlas med antibiotika. Så sent som på 1960-talet gällde isolering på epidemisjukhus.
I slutet av 1858 och början av 1859 gick en epidemi av smittkoppor i Hållnäs. Från december 1858 till juli 1859 dör 15 st av smittkoppor. I Göksnåre dör pigan Maja Brita Hållgrens oäkta son Mats (6/6 1859-3/7 1859) dör knappt en månad gammal. Smittkoppor är en extremt smittsam sjukdom med hög dödlighet som orsakas och sprids av ett virus. Sjukdomen har funnits hos människan under mycket lång tid, minst 3000 år. Man beräknar att minst 300 miljoner människor dött i smittkoppor, till det kommer ett stort antal som blivit blinda, döva, vanställda, eller har fått andra komplikationer. I Sverige är vaccination obligatoriskt sen 1809. Viruset är utrotat sedan 1980.
1859 och 1860 gick epidemier av dragsjuka i Hållnäs. Från mars till juli 1859 dog 16 st och från januari till juni 1860 dog 7 stycken. I Göksnåre dog Per Erik Perssons och Brita Stina Jansdotter son Pehr Eric (11/6 1856-13/5 1859) knappt 3 år gammal. Dragsjuka, eller Västeråssjuka som den också kallades, är epidemisk hjärnhinneinflammation.