goksnarehistoria.blogg.se

Nu kommer resultatet av de senaste veckornas byforskning. Jag har gått igenom kyrkböckerna för den första delen av 1800-talet. Det jag tittat efter nu är inte namn, hemman och familjer utan antal födda, antal döda, antal döda första året (spädbarnsdödlighet)  och antal invånare i byn.

Nästa steg blir att se vad andra hälften av 1800-talet ger för siffror. Hur förändras byn jämfört med omvärlden, hur växer invånarantalet, hur går det med spädbarnsdödligheten, finns det fler sjukdomsepidemier som påverkar ?

Men nu till det jag hunnit undersöka hittils:

Den undersökta perioden är 1801-1850.

Födelsebok, dödsbok och husförhörslängder för Hållnäs socken är underlaget. Varje framräknat värde har en felmarginal på +/- 1-2 beroende på kyrkoböckernas otydlighet i innehåll och stil. På grund av underlagets begränsade mängd, dvs antalet innevånare, födda, döda mm, kan inga slutsatser dras för 10-årsperiodernas jämförelse med hela Sveriges eller landsbygdens siffror.

År 1800 var befolkningen i Göksnåre 128 personer. I periodens början sjunker antalet något för att mot slutet av 20-talet börja öka igen. Den hemmansklyvning som sker i flera gårdar borde kunna vara förklaringen till uppgången. När koleraepidemin inträffar i augusti/september 1834 har invånarantalet stigit till 138. Kraften i befolkningsökningen märks 1840 då antalet Göksnårebor då uppgår till 148, trots att 16 personer, dvs 11 % av befolkningen, dog 1834. Till viss del kan detta också förklaras genom den inflyttning som skedde till de drabbade hemmanen. Ytterligare 10 år senare, vid periodens slut, har befolkningen minskat igen, nu till 138 personer.

Byns invånarantal ökade med ca 7 % under perioden medan Sveriges hela befolkning ökade med 48 %. (Landsbygdens befolkning ökade också med 48 %, någon avgörande urbanisering märks ännu inte av) Skillnaden kan delvis förklaras av koleraepidemin. Min alldeles egna bedömning är att befolkningen i Göksnåre borde ha varit 150-160 personer. Detta hade gett en befolkningsökning under perioden på 20-25% dvs fortfarande långt ifrån riksgenomsnittet.

Det föddes i genomsnitt 4,14 barn per år i byn. Det blir 31,6 per 1000 innevånare. Siffran för hela Sverige var 27,3.

Det dog i genomsnitt 2,92 personer per år i byn. Det blir 22,3 per 1000 innevånare. För hela Sverige var siffran 24,1.

Vi ser alltså att det föds fler och dör färre i byn än i Sverige som helhet. Framförallt det låga dödstalet är anmärkningsvärt med tanke på koleraepidemin.

En indikator för välstånd är spädbarnsdödlighet. Det är inte hela sanningen, kampanjer för ökandet av amningen är också en stor faktor som påverkar spädbarnsdödligheten.

Spädbarnsdödligheten i Göksnåre låg på 23% under perioden 1800-1850. Variation 14-31% under de olika tioårsperioderna.

Spädbarnsdödligheten i Sverige totalt låg på genomsnittsvärdet 17,2 % under denna period. Dödligheten minskade kontinuerligt under perioden, från 19,9 % första decenniet till 15,3 % det sista. Dödligheten på landsbygden låg ca 0,6 %-enheter lägre.

En annan indikator på välstånd är medellivslängd. Den metod som används i officiell statistik är lite svår att genomföra så jag har förenklat genom att ta medelvärdet av de dödas ålder.

 Medellivslängden i Göksnåre var 30 år under perioden. Motsvarade för Sverige totalt var ca 36 år.

Ett annat sätt att beskriva levnadsförhållanden är att rensa för barnadödlighet dvs om man överlevt det första farliga året hur gammal blev man då i genomsnitt.

Detta värde var för Göksnåre 45 år. Motsvarande för Sverige totalt var ca 44 år. Vi ser alltså att barnadödligheten var ovanligt hög i byn men om man överlevde det första året var förutsättningarna för ett hyfsat långt liv lika med Sveriges genomsnitt.